Teysir Subhi (Fi): partiledartal på Järvaveckan

Tack för ordet.

Kära tittare,
under den senaste veckan har det som inte får hända hänt igen.
Här i Järva mördades en person på öppen gata i Husby och senare samma kväll skedde ett mord i Hjulsta. Förra helgen sköts en man ihjäl och flera skadades, också på öppen gata i Hjällbo, bara några kilometer från där jag bor. Än en gång möts familjer och vänner i kollektiv sorg.

Återigen hörs politiker från flera partier kräva fler poliser för att stoppa våldet, och i Göteborg vill Moderaterna till och med sätta in militären i förorterna. Deras partikollegor här i Stockholm går steget längre och vill förbjuda vissa barn från att befinna sig på vissa platser. Det är inte svårt att gissa vilka barn och vilka platser det handlar om.

Att de ger sig på barn i särskilda områden är ingen slump. Enligt Statistiska Centralbyrån lever nästan 200 000 barn i fattigdom i Sverige idag. Det är barn i familjer som kämpar för att kunna betala hyran och ha råd med mat och kläder. Att se till så att barnen kan resa med kollektivtrafiken och delta i fritidsaktiviteter är för många omöjligt. Det är familjer som bor alldeles för trångt, där barn och ungdomar saknar egna rum, där de har svårt att få studiero, och det inte finns någon plats där de kan leka och umgås. Var tar barn och unga vägen, när de inte har en en sådan plats? Att en del av dessa barn och unga utnyttjas och lockas in i kriminella gäng är inte konstigt. Men istället för att minska trångboddheten och öka de här familjernas levnadsstandard vill Moderaterna straffa barnen genom att begränsa deras rörelsefrihet ytterligare. Och det är inte bara barnen som begränsas, utan även vuxna, som gång på gång förlorar sina mötesplatser och sitt kultur- och föreningsliv. Målet är att minimera dessa människors möjligheter till social gemenskap och förutsättningar till ett gott liv.

Och tack vare regeringens samarbete med de nyliberala partierna kan det bli ännu värre. I går presenterade regeringen en utredning om att införa det som de kallar för ”fri hyressättning”, men som alla vi andra kallar för marknadshyra. Något som enligt Hyresgästföreningen kommer leda till, att det i genomsnitt blir 39 % dyrare att hyra en lägenhet här i Rinkeby. I hela Stockholm kommer hyran öka med mer än 50 % i genomsnitt, och på vissa platser mer än fördubblas. Det är tre miljoner människor i Sverige som bor i hyresrätt, och det här slår otroligt hårt mot många av dem, särskilt de med lägst inkomst, och de som utsätts för våld i nära relation.

Införandet av marknadshyror kommer leda till ännu fler trångbodda familjer, och även bostadslösa familjer som inte har råd att bo kvar, precis som när vissa områden rustas upp, och när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. En hyresökning på 50% gör livet ännu svårare för de som redan nu tvingas vända på varenda krona, en del har till och med tre olika jobb, bara för att kunna ha mat på bordet.

Men det är inte bara på grund av höga hyror som vissa människor tvingas ha flera jobb. Utan det handlar också om de låga lönerna som gör att pengarna inte räcker till. De flesta människor som bor i de här områdena, är också de som till största del arbetar inom de mest lågavlönade yrkena. Våra undersköterskor inom vården som arbetar under helt orimliga arbetsförhållanden och utan trygga anställningar är ett exempel. Det har blivit extra tydlig nu under pandemin, att nedmonteringen av välfärden förstör för de som arbetar allra hårdast och som får samhället att gå runt. Min egen Mamma, som är undersköterska sen 30 år tillbaka, är en av dem.

Det är inte heller förvånande att det också är i dessa områden som fattigpensionärerna bor. De som slitit mest på sina kroppar och sin hälsa. Det är de som är allra fattigast i Sverige. Att vårt land, det rika landet i norr, idag, 2021, inte kan garantera alla som bor här en ekonomisk trygghet är ofattbart. Hur kan det vara möjligt?

Därför vill vi, till skillnad från Moderaterna som vill begränsa – befria, och avlasta.
Vi vill ge mammorna i vården fasta anställningar med fackliga rättigheter och rimliga arbetsvillkor. Vi vill att föräldrar och barn ska ha tid till annat än arbete och skola. Vi vill att unga som är nya på arbetsmarknaden inte ska brännas ut på sina första jobb. Vi vill ge utrymme för att livet ska kunna bestå av mer än stress och oro över prestation och ekonomisk framgång.

Det vi behöver och som Feministiskt initiativ driver, är en reformering av pensionssystemet, en samlad socialförsäkring och basinkomst. En stabil försörjning och trygg bostad ska alla vara garanterade. Det ska inte spela någon roll hur din arbetsförmåga är, eller hur mycket pengar din partner har. Du ska ha rätt till din egen försörjning och att få leva på dina egna villkor. Utan att bli kontrollerad, begränsad, eller utsatt för övergrepp, av varken staten eller en våldsam partner.

Fi har mandat i 12 kommuner och en region, där vi varje dag arbetar för att säkerställa kvinnor och barns trygghet och rätten till ett liv fritt från våld. Bland annat har vi drivit igenom bostadsgaranti för våldsutsatta i Lund, och tack vare Fi i Uppsala stärks samarbetet mellan socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin kring våldsutsatta barn.

I Stockholm har vi infört programmet MVP, mentorer i våldsprevention, som gett goda resultat. På Rinkebyskolan, som ligger alldeles här intill, vittnar både rektor och elever om ett minskat våld, nu när eleverna får lära sig hur de ska förebygga bråk och bidra till en trygg skolmiljö.

För vi vet att bestraffande åtgärder inte minskar arbetslösheten, fattigdomen, ohälsan och utanförskapet. Vi vet att begränsningar inte stärker tillhörigheten till samhället eller tryggheten i bostadsområdet. En politik där rätten till bostad, likvärdig skola och möjligheter till arbete så lätt kan säljas bort, är inte en human politik.

Men det är det vi får, om vi inte sätter stopp för den nyliberala politiken som nu styr Sverige, och den högerförskjutning som pågår. Vi kan väntas oss fortsatta privatiseringar, nedskärningar inom vården, sämre skola och ökat våld. Ökat våld som leder till ännu fler dödsskjutningar, och allt fler barn som växer upp i ekonomisk utsatthet utan framtidstro.

Att till och med Vänsterpartiet nu börjat prata om att samarbeta med Centerpartiet, är en otroligt skrämmande utveckling. Centerpartiet, som är det mest drivande partiet för att vi ska införa marknadshyra, och att våra skattepengar ska gå till mångmiljonärer, istället för att användas till fler behöriga lärare och att stärka elevhälsan. För mig som högstadielärare är detta en oerhört viktig fråga, då jag varje dag ser vilka konsekvenser det blir av den sortens politik.

De nyliberala partierna vill att allt ska skötas av marknaden. Marknaden som inte bryr sig om vem du är, varför du inte har råd att betala din hyra eller om din skola saknar behöriga lärare. För marknaden bryr sig bara om en sak – att företagsägarna ska tjäna mera pengar.

Om vi vill ha ett tryggare samhälle, och att alla ska kunna leva ett långt och gott liv, kan vi helt enkelt inte gå med på att vänstern fortsätter röra sig in mot mitten. Vi kan inte acceptera att de kompromissar bort sin integritet och överger sina principer. Nej, vi måste ena vänstern, stärka den, och stå upp för den antirasistiska feminismen som synliggör allt strukturellt förtryck och all diskriminering. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet måste släppa den här naiva idén om att vi kan förhandla oss fram till en mer human politik. Det är skillnad på att samverka i sakfrågor, och på att göra avkall på sin ideologi för att öka sina maktpositioner. Gång på gång sviker de sina medlemmar och väljare. Gång på gång säger Vänsterpartiet att de ska fälla regeringen. Men löften väger ingenting när de består av tomma hot.

Jag är själv ledamot i Göteborgs kommunfullmäktige, och jag vet hur stor skillnad vår politik gör på lokal nivå. Som lärare träffar jag varje dag de människor som påverkas av den. Idag står jag här, i Järva, och håller mitt första officiella tal som partiledare för Feministiskt initiativ. Mitt tal riktar sig till dig som känner samma frustration som jag. Och som också är trött på att riksdagspartierna bråkar om vem som ska ha mest makt, istället för att faktiskt skapa en förändring. Jag riktar mig till dig som, liksom jag, vill göra någonting åt det. Och är redo att ta den politiska kampen till en högre nivå – tillsammans.