Kvinnor ska innefattas i säkerhetsbegreppet

EU kan bli en plattform där vi gemensamt arbetar för mänskliga rättigheter och klimatfrågor, skriver Gudrun Schyman, Feministiskt initiativ.

I 200 år har Sverige varit alliansfritt – en neutralitet som de allra flesta av oss är stolta över och värnar om. Men alliansfriheten är snart historia, när EU:s nya grundlag, Lissabonfördraget, träder i kraft nästa år. EU är nämligen på väg att bli en militär stormakt, med gemensam militär kapacitet och med en för varje medlemsland fördragsfäst obligatorisk upprustning.

Förändringarna av den svenska utrikespolitiken är stora men när majoriteten av riksdagspartierna röstade igenom Lissabonfördraget i höstas avslogs en rimlig begäran om folkomröstning.

Militär är inte – och har aldrig varit – en lösning för fred. Konflikter löser man i mellanmänskliga och mellanstatliga relationer och genom handel, vilket var tanken när EG bildades efter andra världskriget. Nu går utvecklingen i motsatt riktning.

I stället för att utveckla EU:s potential som fredsfaktor går man mot att bedriva en traditionell militär försvarspolitik, med upprustning istället för förebyggande lösningar, dialog och diplomati.

Skyddar inte kvinnor

Den gemensamma europeiska säkerhetspolitik som vi ser i dag involverar inte och skyddar inte kvinnor – vare sig vid militära konflikter eller i vardagen. Kvinnors kroppar skändas systematiskt i krig och vid samhälleligt sönderfall. Globalt dör varje år fler kvinnor av patriarkalt våld (våld i nära relationer, våld i namn av heder) än personer som dör i väpnade konflikter och terrorattacker. Därför måste säkerhetsbegreppet utvidgas till att omfatta kvinnors rätt till frihet från våld i alla situationer. För vi in en feministisk dimension i politiken ser vi att utvecklingen måste gå bort från idén om territoriell och nationell säkerhet till utvecklandet av en politik för mänsklig säkerhet.

Jag vill arbeta för att:

• EU prioriterar om i sina åtaganden och utgifter. EU:s medlemsländer står redan för en femtedel av världens samlade militära utgifter. Ska dessa öka samtidigt som kvinnor inte kan leva i säkerhet i vardagen?
• EU arbetar förebyggande, genom handel och riktat bistånd framför allt till kvinnor. Vi vet att genom att stärka kvinnors ställning och ekonomiska självständighet genereras välstånd till fler.
• EU i all handel och i förhandlingar om nya medlemsinträden kräver att mänskliga rättigheter efterlevs, där kvinnors rättigheter till fri abort och sexuell och reproduktiv hälsa räknas in i de mänskliga rättigheterna.

Fri opinionsbildning

Rätten till frihet från våld och rätten till kroppslig integritet är starkt kopplade till demokrati. Fri opinionsbildning eller allmänna val är inte möjliga om människor inte vågar tala, eller om de av rädsla för våld varken törs gå till skolan eller vallokalen.

Min vision om det globala samhället bygger på respekt för mänskliga rättigheter, antirasism, frihet från våld samt aktivt demokratiskt deltagande. EU har potential att bli en internationell plattform där vi gemensamt arbetar för mänskliga rättigheter och klimatfrågor.

Gudrun Schyman
Feministiskt initiativs talesperson och första namn till EU-parlamentet

Artikeln publicerad i Göteborgsposten Debatt 24 maj 2009