Psykisk sjukdom ur ett genusperspektiv

21 maj 2009

Med anledning av att en av Feministiskt initiativs grundare, Monica Brun, tog sitt liv innan påskhelgen, skriver Zakia Khan om psykiska sjukdomar ur ett genusperspektiv. Hon uppmanar till att bryta stigmatiseringen kring psykiska sjukdomar.

Monica Brun, som var en av grundarna av Feministiskt initiativ, tog livet av sig strax före påsk efter flera decenniers lidande med bipolärt syndrom I (manodepressivitet). Hon var feminist, psykolog och hade modet att gå ut och tala om sig själv. Genom detta gjorde hon en viktig insats för att synliggöra och bryta stigmatiseringen av sin egen och andras psykiska funktionsnedsättning. Hon hade förmågan att berätta om psykiska tillstånd ur ett genusperspektiv.

Psykisk sjukdom ur ett genusperspektiv

Jag hörde ett fascinerande inslag på Vetenskapsradion om psykisk sjukdom på 1800-talet. Bland annat diskuterades hur ”melankoli” (depression) ansågs bara drabba män, hysteri (manier/psykoser) drabbade kvinnor. Jag hörde en gång att på 1800-talet kunde läkaren ibland behandla ”hysteriska” kvinnor genom att sjuksköterskan höll fast henne på en brits, medan läkaren masserade hennes klitoris tills hon uppnådde extas.

Nu vet man att dubbelt så många kvinnor drabbas av depression än män. Cirka 50 % av alla kvinnor och 25 % av alla män får minst en depression under sin livstid.

Fickor med ADHD får ofta ingen diagnos och därför ingen behandling, medan pojkar som kan vara hyperaktiva och utagerande får extra resurser. På samma sätt skiljer sig psykisk funktionsnedsättning hos vuxna. Hos män kan det ta sig uttryck i kriminalitet och våld, hos kvinnor självskada. Det är väldigt vanligt att hemlösa kvinnor har schizofreni. Hos både kvinnor och män är risken att hamna i missbruk högre.

Anorexia nervosa drabbar kvinnor i betydligt större omfattning än män (10 % av de som drabbas är män). Det sägs vara den psykiska sjukdomen med allra högst dödlighet: 10 % – 20 % av alla som någonsin insjuknar avlider förr eller senare – antingen av sjukdomen i sig, eller av något indirekt relaterat till sjukdomen (till exempel självmord pga. depression). Hos de med den kroniska formen av sjukdomen blir livslängden förkortad pga. det stora slitage kroppen utsatts för.

Psykisk sjukdom och internationell migration

Andelen med bipolärt syndrom sägs vara högre i USA än i Europa. En teori är att det var just personer som var hypomana som var beredda att göra uppbrottet och ta initiativet att lämna misären i Europa för det okända livet i nya världen. Denna skillnad består genom syndromets ärftlighet.

På samma sätt kan det vara så att bipolaritet är högre bland de som lämnar sina hem för ett nytt okänt liv oavsett om de gör det för ekonomiska eller politiska skäl. För den som kommer till Sverige kan det vara svårare att få rätt diagnos. Själva flykten, krig, förlust av familj och vänner skapar en kris. I mötet med sjukvården kan symptomen feltolkas eller förklaras bristfälligt. Det förväntas då att symptomen den sökande har går över med tiden. Därför saknas resurser i behandling av dessa.

Feministisk dialog

Har du bipolärt syndrom, schizofreni, psykoser, panikångest, depressioner, ADHD, tvångstankar, anorexi eller någon annan typ av psykisk funktionsnedsättning (eller psykisk funktionsuppsättning)? Hör av dig! Det skulle vara kul att diskutera allt detta ur ett normkritiskt genusperspektiv. Du kan läsa om bipolärt syndrom på min blogg.

Du som känner dig ”normal” kan också hjälpa till att synligöra och bryta stigmatiseringen kring detta.

Zakia Khan
Fi Uppsala 

 

Se också Gudrun Schyman svar på väljarfråga att psykiskt funktionshindrades mänskliga rättigheter måste respekteras i EU. http://www.youtube.com/watch?v=9cloni6P_TI&feature=channel_page  / Webbred