Fem feminister: 3. Dolores Cacuango
”Vi är som paramogräset, även om de rycker upp oss tusen gånger kommer vi att återvända och växa upp på nytt.”
Dolores Cacuango, San Pablo Urco, Cayambe, Ecuador (1881–1971)
Intersektionella perspektiv på makt och motståndsstrategier har länge varit en del av vardagen för människor vilka varit tvungna att organisera sig mot multipla förtrycksformer.
Dolores Cacuango var en av förgrundsgestalterna i Ecuadors organiserade ursprungsfolksrörelse vid början av 1900-talet. Hon hade ett skarpt etnicitets-, klass- och genusperspektiv och synliggjorde bland annat de övergrepp som storgodsägarna utsatte ursprungsfolkskvinnorna för i haciendorna. Det var dels utnyttjandet av deras obetalda arbetskraft, dels det ständiga hotet av att bli våldtagen som flickor och kvinnor i alla åldrar tvingades leva med. För att bli kvitt storgodsägarna började därför ursprungsfolken organisera sig för rätten till egen jord, vilket så småningom ledde till två jordreformer 1964 och 1972.
En annan fråga som Dolores outtröttligt kämpade för var ursprungsfolkens rätt och möjlighet till utbildning. På haciendorna kunde ursprungsfolken bli bestraffade om de talade sitt eget språk kichwa och rätten till utbildning motarbetades kraftigt av storgodsägarna, som var oroliga för att bli av med sin obetalda arbetskraft om ursprungsfolken också lärde sig läsa och därmed kräva sina rättigheter.
Dolores var själv analfabet och visste hur språk och läskunnighet fungerade som en nyckel till makt och privilegier som dittills varit förbehållet de vita kolonisatörättlingarna. Just därför var hon så angelägen om att bryta kunskapens segregation och hon var den som drev fram bygget av de första tvåspråkiga skolorna för ursprungsfolk 1946.
Dolores politiska vision lever idag vidare bland annat genom flera tvåspråkiga skolor och en skola för kvinnligt ledarskap som döpts efter henne. Skolan Dolores Cacuango föddes i kaoset av 1990-talets nyliberala ekonomiska reformer. Syftet var/är att stärka ursprungsfolkskvinnornas kunskap om politik och ledarskap för att i större utsträckning kunna inta ledande positioner i kampen mot nyliberalismen och för sina rättigheter.
Kampen för utbildning fortsätter också i andra delar av världen, och även nu möter den motstånd. Bland annat i Brasilien där MST:s (de jordlösas rörelse) skolor just nu hotas av stängning. För att skriva under uppropet mot detta, gå in på upprop.nu.
Sissela Nordling Blanco
Fem feminister
Del 1: Trinth T. Minh-ha
Del 2: Gisèle Halimi
Del 3: Dolores Cacuango
Del 4: Barbara Smith