Det är ni, vi och Fi
Den här veckan gästbloggar Linnéa Sjögren på Fi:s webbplats.
Konsten att vara sann mot sina ideal är ibland svårare än vad man kan tro. I en organisation som denna där vi ständigt kämpar med dålig ekonomi och har svårt att nå ut med våra budskap funderar man ibland på om ändamålen helgar medlen. I mitt eget fall så lyckas jag alltid stoppa mig själv innan jag sviker mig och det jag tror på. Jag vill inte ägna mig åt populism bara för att alla andra partier gör det. Jag kan inte som Jan Björklund ställa mig och medvetet feltolka statistik, jag skulle inte kunna se mig själv i spegeln för alla röster i världen.
Politik verkar sannerligen vara ett smutsigt spel där man läser statistik som fan läser bibeln och våra representanter antingen tagit bort alla speglar från sina hem eller skaffat selektiv verklighetsuppfattning.
Det är lätt att frestas att spela spelet på deras regler, det verkar inte finnas några alternativ. Men sen mins jag. Patriarkatet har lagt upp spelreglerna för vårt samhälle och enligt dom reglerna kan kvinnor inte vinna utan att också förlora. Hela vitsen med Fi är att vi ska ändra på reglerna så att rättvisa faktiskt betyder rättvisa för alla och inte endast för ett priviligerat fåtal. Vi måste också inse att det betyder att det kommer vara svårare än för andra. Vi kämpar inte bara i motvind, vi kämpar också för att hitta nya sätt att prata om och föra en politisk agenda. Vi försöker bygga en ny sorts organisation som inte vilar på patriarkala grundprinciper. Självklart är det tungt. Det är därför vi behöver varandra, det är därför vi behöver vara många.
Jag har sett många eldsjälar i Fi stupa och lämna de aktivas skara och när jag funderar på vad de har gemensamt så är de att de oftast jobbade själva, slet utan stöd och hjälp. Vi måste tillsammans ta ansvar för att ingen i organisationen bränner ut sig eller tappar sugen i sin ensamhet. Det är ni, vi och Fi som Tiina Rosenberg sa i organisationens gryning.
Den 20–21 september kommer medlemmar från hela landet att samlas i Stockholm för en Fi extravaganza. Vi skulle kunna kalla det en utbildningshelg men det är så mycket mer än så. Vi behöver träffas, prata, byta idéer. Vi behöver hitta till vårt sätt att arbeta och framför allt samarbeta oavsett om vi vill lägga en timme eller ett liv på att bygga och föra fram Fi.
I Stockholmsstyrelsen beslutade vi under vår styrelsehelg att vi från och med nu ska ansvara för allt i par, inga ensamma ansvariga. Vi måste jobba ihop, det måste finnas någon att stödja sig emot. Trots att det bara är en vecka sedan beslutet så känns det redan bättre, mindre ensamt. Och i helgen kommer jag att få träffa många av er och verkligen känna att vi är en organisation fylld av systerskap och visioner. Visioner som ska ta oss hela vägen till europaparlamentet.
Linnéa Sjögren är Ordförande för Fi Region Stockholm (FiRS), genusvetare och mest känd utanför Fi som bloggaren Tiarafeministen.
Övriga inlägg i serien:
Om att äga och hyra
Om att sprida hopp
En snabblektion i feminism
Alla kan inte älska alla, men alla kan visa respekt
Linnéas egen blogg finns på tiarafeministen.blogspot.com