Makt, Alkohol och kön – Gudrun på turné i Dalarna

Av en slump fick jag veta att Gudrun var på turné i Dalarna i samordning med IOGT/NTO.
Jag åkte till Hedemora vilket blir en hel dagsutflykt med lokalbussar och tider.
Jag lärde mycket nytt och fick mycket gammalt repeterat, vilket aldrig kan bli för mycket.

Så ett försöka att sammanfatta: Hur hänger makt och alkohol ihop? Hur ser våra ”kontinentala vanor” ut idag och vad innebär de?

En historisk påminnelse om hur nykterhetsrörelsen växte fram som folkrörelse är på sin plats. Arbetsgivare, de som hade makt och pengar, gav arbetarna ”lön” i form av alkohol istället för pengar. Det ställde till det mycket för kvinnorna och gjorde arbetarna loja och fogliga inför sin arbetsgivare, dock ofta inte i hemmen.

Europa är den största producenten och därmed marknaden för alkohol. Det är stor lobbyverksamhet inom EU för att allt flöde av varor och därmed också alkohol ska vara helt fritt. Sverige har kämpat emot. Vi har ännu kvar systembolaget och anledningen till det är att vi förlängt öppettider också till lördagar och gjort det mer likt livsmedelbutiken.

Kvinnor har genom könsmaktsmönster druckit mindre än män. Det har varit fult men detta ändras nu då de som vill sälja mer har kvinnor som en direkt riktad målgrupp. Kvinnor på 55+ och unga tjejer är målgrupper. Produkter som passar utvecklas, till exempel alkoläsk, cider och shots för unga tjejer och vinboxar till oss äldre. En box utan skrammel som det går att smådricka lite ur då och då. Kvinnors puls ökar efter en arbetsdag medan männens går ner. Att varva ner efter jobb är viktigt men då mönstret kvarstår att kvinnorna dubbelarbetar blir vinet lätt ett sätt att varva ner.

Vin och sprit är stora sponsorer till ungdomsverksamheter och festivaler med mera. Frågan är om det skulle fungera med ett alkoholfritt och drogfritt Hultsfred eller Love & Peace?

Det är kopplingar till ungdomsverksamhet och det senaste är alkohol på tub, det är faktiskt sant! Reklamen och produktplaceringarna är outsinlig i sina nya uppfinningar av nya arenor.

30 procent har vi ökat drickandet. Från ett mer utpräglat helgbeteende till ett ”kontinentalt” (vilket låter väldigt fint) dryckesmönster. Kostnaderna är gigantiska. Inkomsterna totalt är mindre än en tredjedel av vad kostnaderna är och vad nästan ingen diskuterar är maktfrågan i dessa företeelser.

Det stannar vid att man diskuterar ”vissa individer” som inte kan hantera spriten, vad samhället ska göra med eller för dem och så vidare. De vill inte se det som en beroendesjukdom. Gudrun vill komma ifrån moraliserandet och fördömandet och prata politik. Vad händer? Varför? Vill vi detta? Vem vill detta och varför? Vem tjänar på det och hur blir vi duperade och tillvanda vid det ”kontinentala”.

Varje kommun ska ha en alkoholpolicy och det är en möjlighet bland många för oss att komma ut med en diskussion utifrån könsmakt och makt i dessa frågor.

Frågorna om alkohol är mest aktuellt att diskutera på EU-nivå. Där ligger de inte under folkhälsofrågor utan under jordbruk och näringsfrågor.

I Sverige får vi inte, ännu, göra reklam för livsstil och alkohol utan endast produkten. På alla idrottsarenor är reklamutbudet stort av alkohol, vanorna ska danas tidigt.

Monica Brun