Hallå där, Gudrun!

Nu har du din egen talkshow, ”Schyman – i vems intresse?” sänts i tre program. Hur känns det att vara programledare i tv?

Spännande! Det är en så annorlunda roll. Jag är ju van att gå in i tv-studion och ta plats, men nu är det min uppgift att se till att andra ska höras och synas. När det kommer fram ny kunskap och nya insikter är det fantastiskt roligt!

Hur tycker du att det har gått?

Bättre och bättre, faktiskt! I det senaste programmet fanns alla gäster på plats från början – det fungerade bra. Det tredje programmet kändes som den vision vi hade när vi planerade programserien från början.

Har du någon förebild som programledare?

Nej, jag vill inte ha ett program där människor pucklar på varandra. Istället ska det vara ett program som utvecklar tänkandet, som ger nya kunskaper och insikter. Helst vill jag att man i tevesoffan ska kunna säga: ”Jaha, vad intressant. Så har jag aldrig tänkt förut!” Och allra helst ska man sen kunna gå vidare till handling för att förändra det som är snett i samhället. Det är klassisk folkbildning när den är som bäst!

Vad ska nästa program handla om?

Det ska handla om manslöner. Vi brukar ju alltid prata om de låga kvinnolönerna som ett problem, men nu vänder vi på frågan och ställer den till tre manliga studiogäster: Varför har män högre löner för att de är män, och vad kan man göra åt det? Före detta Jämo Claes Borgström är en av gästerna.

Till sist: är det svårt att vara tyst och låta andra prata?

Ja, det ska jag väl erkänna. Men ju mer intressanta saker gästerna säger, desto lättare går det. Och det kräver sitt arbete att ge alla lagom mycket plats och se till att gästerna känner sig bekväma i studion.