En inre resa
Så blev jag fullt uppfylld rent köttsligt av mig själv. Helt enkelt bara jag. Inget utrymme för någon eller något annat. Sträcker mig ut så långt jag kan och säger; ”ingen kommer närmre mig än hit”, eller ”kliv och riv inte i min aura!”. Jag vill ha mig, mitt utrymme, min vilja och känslighet utan avläsning, denna förbannade kvinnliga åkomma som hela världen bygger på och överlever av utan att uppskatta!
Så plötsligt börjar min diktatorsida samarbeta med den lilla rosa såpbubblan, känsligheten, lyhördheten, försiktigheten, ”flickigheten”. All essens av My little pony till det sötaste söta. Allt jag föraktat och tagit avstånd ifrån. Diktatorsidan börjar hålla undan allt och alla. Säga ”Håll undan, ursäkta, detta är en flickbubbla, ge plats, ge utrymme, se upp, ta hänsyn Detta är en flickbubbla, nu är det dags för flickan, det flickiga, kvinnliga att få och ta plats. Håll undan!”
Så steg bubblan med det rosa högre och högre, helt ifred från allt helvete och våld. Skyddad och värnad, helt i fred. Lyckan är fullständig. Fi är bildat och finns och för fram alla värden som bär livet och gör livet möjligt att leva. Jag kan börja leva! Jag vågar vara kvinna, mig själv, precis som den jag är.