Många positiva tittarreaktioner efter dokumentären om Fi

Efter den andra och sista delen av Liv Weisbergs dokumentär Viljornas kamp har de underbara breven strömmat in till webbredaktionen. Här kommer några av dem.

”Jag tycker att ni gör ett fantastiskt arbete, och efter dokumentären i svt känner jag stolthet och lycka över att det fortfarande finns ryggrad kvar i den svenska feministrörelsen. Gudrun är makalös, och jag förstår verkligen att hon retar gallfeber på vissa. Jag tycker det ibland kan vara svårt att föra en diskussion om feminism, inte minst bland unga kvinnor. Er politik sprider ljus över jämställdhetsfrågor som verkar vara bortglömda hos många andra partier. Kanske kan ni väcka liv i denna insomnade generation som jag själv tillhör som sedan länge halvdåsat framför Melrose place och låtit förströelse gå före solidaritet. Tack, tack och åter tack för att ni gör min röst hörd i sammanhang där vi kvinnor så ofta blir diskriminerade.”

”Hej Fi!
Jag blev rörd till tårar när jag såg andra delen av dokumentären om er. Jag blev så imponerad. Vilken otrolig kämparanda. Man fylls av hopp, inspiration och glädje. Jag är så stolt att jag bor i ett land som har ett feministiskt parti. Ni är så viktiga! I dokumentären visas också allt det som ni fått utstå och får utstå. Man kan inte låta bli att bli chockerad över hur lågt människor kan sjunka! (där inräknat hela Mediesverige). Det är visst det enda sätt man kan bemöta feminism med, ren idioti. Det finns visst inga vettiga argument emot er. Jag önskar Fi all lycka och framgång! Tack för att ni finns och ger Sveriges kvinnor hopp.”

”Hej Fi! Jag såg TV-programmen om Fi och det är mycket märklig hur massmedia hanterade Fi före valet. Efter att ha sett båda avsnitten känner jag mig stolt för att jag röstade på er i riksdagsvalet.”

”Jag har ikväll sett den andra och avslutande delen av dokumentären om Fi. Vilka fantastiska kvinnor ni alla är som drev denna valkampanj i era anletens svett. Som orkade det vi andra inte gjorde och som inte lät er nedslås. Jag har inte tidigare insett det enorma arbete ni utfört för oss alla kvinnor i detta land. Tack för det!”

”Hej! Jag har just sett andra och sista delen i SVT:s dokumentär om Fi. Vilket enormt arbete ni har gjort, trots motgångar och få ekonomiska tillgångar. Riktigt bra dokumentär, man bara önskar att man hade förstått allt detta innan valet… Ni är tuffa, duktiga och modiga. Stor kram”

”Hej,
Jag vill tacka så otroligt mycket för att ni finns. Har sett fram emot dokumentärerna och har nu suttit klistrad framför tv:n i två söndagar. Totalt uppslukad och stolt ser jag på er och känner sådan värme och engagemang. Det är nåt stort som håller på att hända! Jag är så stolt över att jag lade min röst på Fi och kommer garanterat att vara er trogen. Denna söndag kunde inte slutat bättre än att ha denna fantastiska känsla i kroppen. Stort tack igen och stort lycka till i fortsatt arbete!”

”Som man, och en ganska vad man kallar ”Macho” sådan (På gott och ont), så måste jag säga att det är förbannat skönt att ha er här. Det är fantamej dags att ni får den del ni, som grupp och som individer är födda till att ha. Det borde inte ens behöva vara någon diskussion. Jag är själv delaktig i den patriarkala (även om jag som man ryggar för den beskrivningen, även om jag innerst inne håller med om den) maktstrukturen, en maktstruktur som jag av bekvämlighet och tradition sitter fast i. Fan tjejer, ryck upp skiten med rötterna! Kärlek och yttersta respekt!”

ps Vad tyckte du om SVT-dokumentären om Fi? Mejla dina åsikter till [email protected]