Fi under luppen

24 januari 2007

Hur mår feminismen efter valet? För att svara på den frågan är det klokt att se hur det såg ut under valrörelsen. Just det visas nu delvis två söndagar i rad, i SVT.
2006 års valrörelse var den mest ”presidentlika” vi haft i Sverige. Jag har sällan träffat så många som röstade mot. Mot Göran Persson, mot s eller mot ett möjligt regeringsskifte. Få hörde vad som sades, vilket förklarar varför så många blir så förvånade när den nya regeringen genomför det de gick till val på.
Centrala medier bestämde sig tidigt för att bara följa de partier som redan fanns i riksdagen. Flera kommuner hade samma policy för medverkan vid skolpresentationer. Det officiella argumentet var att man inte ville ha in Sverigedemokraterna.
För att slippa ge plats åt antidemokratiska eller rasistiska partier valde man alltså att begränsa demokratin. Ett upplägg som inte bara drabbade Fi utan som också passade Sverigedemokraterna som hand i handske. Utan kritisk granskning i medierna och utan motargument från andra partier kunde de – med 9 miljoner i budget – i lugn och ro sprida sin information till varje hushåll.

När sedan hela valrörelsen kom att präglas av konstant krympta politiska perspektiv, med en stark betoning av det nationella, parad med upprepning av hotande utanförskap, ja då var det bäddat för framgång för ett parti som kan konsten att kanalisera människors rädsla.
Vi ser samma trend i hela Europa. Ytterst handlar det om att glappet mellan folk och folkvalda ökar samtidigt som diskriminering utifrån sociala och ekonomiska orättvisor, kön, etnicitet och sexualitet, ökar. Varje europeiskt land har en motsvarande rörelse. Le Pens idéer är särskilt starka i södra Frankrike.
I Sverige har vi Sverigedemokraterna med sitt starkaste stöd i södra Sverige. När den ”etablerade” politiken inte ser och hör vardagen kan missnöjet kanaliseras i fördomar och föreställningar om ”den andre”. Demokratins försvarare bet sig själva i svansen. Väljarna fick inte all information och Sverigedemokraterna fick inte politiskt motstånd.
Varför fick då inte Feministiskt initiativ fler röster? Fi var ju också ett parti utanför de etablerade.I den totala fixeringen vid regeringsfrågan och i det patriarkala och mediala landskap som fanns och som skildras väl i TV-filmerna hade Fi för lite kraft för sin uppgift. För till skillnad från Sverigedemokraterna är Fi:s uppgift att rasera fördomar – med fakta.
Grunden för feminismen är kunskap. Kunskap som verktyg för att få bort fördomar om att se kvinnor som komplement till män och mindre värda. Föreställningar om att våra relationer skall bygga på dominans, att en skall bestämma mer, på den andras bekostnad. Feministiskt initiativ är alltså Sverigedemokraternas politiska motpol. Ställda inför de etablerade partiernas oförmåga – inom helt skilda områden – drar vi helt skilda slutsatser.

Sverigedemokraternas inskränkta nationalism, med rasistiska förtecken, står mot Feministiskt initiativs antidiskriminering, med universella rättigheter som bas.
Vad som hände när Fi ”kom ut” var att vi kanaliserade alla de fördomar som fanns mot feminismen i allmänhet och feminister i synnerhet. Hela Fi:s första levnadsår präglades av mediala påhopp som avslöjade feministhat och homofobi i en utsträckning som faktiskt förvånade.
Vi hade alltså ett stort folkbildningsarbete att uträtta. Och utan att överdriva var det just det valrörelsen var. En gigantisk folkbildningskampanj som gjorde tydliga avtryck i många människors tänkande och handlande. Den gick att genomföra nästan utan pengar och helt utan personal.
Det gick att få människor att förstå att det finns ett annat sätt att tänka på. Och det gick att tala om det som andra inte ens alltid vågar tänka. Det gick att länka livet ihop med politiken. Men självklart hade vi behövt nå fler och förklara mer.
I en opinionsundersökning som Sifo gjorde veckan före valet svarade 36 procent ja på frågan om de tyckte att det behövdes ett feministiskt initiativ i riksdagen. Behovet har sannerligen inte minskat.

Gudrun Schyman

Artikeln är även publicerad i Sydsvenskan: sydsvenskan.se