Delad makt ger dubbel kunskap – Aktion 50/50
De svenska börsbolagens styrelser består till 83 procent av män. Denna sneda könsfördelning resulterar i att bolagen tappar både nödvändig och önskvärd kompetens, och därmed inte når upp till sin fulla lönsamhetspotential.
Som aktieägare är vi naturligtvis bekymrade. Inte alls bara av rättviseskäl, utan också av lönsamhetsskäl. All forskning talar för att grupper med en blandning av män och kvinnor är mer kreativa och fattar bättre beslut. Med bättre blandade styrelser och ledningar än dagens skulle börsbolagen vinna mark hos såväl kunder som hos sina anställda. Dessutom är vi övertygade om att lönsamheten – och därmed aktieägarvärdet – skulle öka väsentligt.
Många börsbolag uppvisar idag en kraftfull konservatism när det gäller att våga välja – eller snarare att inte våga välja – nya kandidater till styrelserna. Såväl styrelse- som ledningsposter rullar runt på samma begränsade gäng män som idag styr svenskt näringsliv. De få kvinnor som får tillträde blir ofta männens gisslan, och har svårt att hävda annorlunda intressen än de rådande. Forskning klassificerar 30 procent som en minoritet, och minoritetssituationen gör att kvinnor – för att överleva – agerar lojalt med män.
Vi är oroliga eftersom varje enskilt företag som stelnar i strukturerna går en lönsamhetsmässigt dyster framtid till mötes. Det har vi inte råd med. Varken enskilda aktieägare, företag, näringslivet som helhet eller samhället i stort.
På DN debatt den 13 november kunde vi läsa hur Vetenskapsrådet självkritiskt rapporterade att de inte uppnått jämställdhetsmålet. Vetenskapsrådets styrelse utgår från att kvinnor och män har samma förmåga och kapacitet att bedriva forskning och att forskningens kvalitet därför gynnas av att både kvinnor och män deltar i forskningen och bidrar med sin kompetens och sina erfarenheter. Jämställdhet är därför en kvalitetsfråga, påpekar man, och tillägger att det förmodligen är gamla manliga strukturer och förutfattade meningar som ligger bakom orättvisorna.
Resonemanget är tillämpbart på alla nivåer i samhället. Självklart också inom näringslivet. Det finns de som hävdar att det är onödigt att strida för ett fåtal styrelseplatser eftersom det ändå är så få kvinnor som kan komma i fråga. Enligt det förslag till lagstadgad kvotering som den förra regeringsutredaren Catharina af Sandeberg lade fram i juni i år rör det sig om cirka 400 kvinnor för att nå 40 procents kvinnlig representation i de stora bolagens styrelser. 400 må låta lite – ändå knorrar så många att det är svårt att hitta! – men dessa styrelsekvinnor skulle ha ett mycket stort symbolvärde för alla andra kvinnor (och män) i samhället. Det är viktigt att visa att det går att nå toppen också som kvinna.
Det finns ett annat, och hittills betydligt mindre uppmärksammat, problem när det gäller styrelserekrytering i börsbolagen. De valberedningar som lägger fram förslag på nya styrelseledamöter domineras idag fullständigt av män. I de tio börsbolag vi tittat på är endast sex av 53 ledamöter i valberedningarna kvinnor, det vill säga elva procent. Vi vet att män väljer män, och därför är det viktigt med kvinnlig representation i valberedningarna. Dessutom är det i många valberedningar samma män som återkommer, vilket får som konsekvens att nätverken som det rekryteras ur blir onödigt snäva.
Vi är övertygade om att dessa valberedningar behöver hjälp med rekryteringen till styrelserna. De behöver på allvar förstå och agera för att delad makt leder till dubbel kunskap, och därmed ökad lönsamhet. De behöver också kraftigt bredda sin bas för rekryteringen och leta i helt nya nätverk.
Då hotet om en lagstadgad kvotering nu är borta med den nya regeringen anser vi att det behövs ett annat sätt att påminna bolagens valberedningar om vikten av en jämnare balans mellan könen i styrelserna. Därför startar vi nu Aktion 50/50, vars utgångspunkt är att delad makt ger dubbel kunskap – och därmed ökad lönsamhet i bolagen. Det är ägarna som väljer styrelsen, och inte minst Svenskt Näringsliv har länge hävdat att styrelsens bemanning enbart är en ägarfråga. Därför har vi nu köpt aktier i tio av de största börsbolagen för att kunna vara med och påverka. Vi har valt Ericsson, TeliaSonera, Investor, Skanska, Volvo, SEB, JM, Kinnevik, SAS och Hennes&Mauritz – naturligtvis för deras dåliga kvinnorepresentation i styrelsen, men också för att de är stora bolag som respresenterar många anställda och aktieägare. Dessutom representerar de tio bolagen spridda branscher och har olika storägare, vilket är viktigt eftersom detta är en relevant fråga för hela näringslivet. Som aktieägare har vi skrivit brev till valberedningarna och deras ordförande med frågor om hur de ser på kvinnlig representation i styrelsen och vad de gör rent konkret för att nå en bättre blandad styrelse. Vi förväntar oss naturligtvis seriösa svar, som vi ämnar offentliggöra. I vår ska vi följa upp genom att besöka alla tio bolagsstämmor och där som aktieägare tala för vår sak.
Ägande är makt, och vi tänker nu utöva den makten. Ännu är vi få och vårt ägande är inte stort. Men den dagen vi sitter på en bolagsstämma som ombud för 100 000 kvinnor – då har vi en ordentlig portion makt. Vi ser detta som starten på en rörelse, där vi som ägare – om än små – gör vår röst hörd. Ju fler vi blir desto mer kan vi påverka, och vi uppmanar varje enskild kvinna och man som vill verka för bättre blandade styrelser i börsbolagen att agera. Som arbetstagarrepresentant eller som aktieägare. I de bolag där det visar sig att vårt resonemang får litet eller inget gehör kan vi som aktieägare alltid rösta med fötterna och sälja våra aktier. Ju fler vi är, desto mer kännbart blir det för bolagen.
Vårt mål är att verka för bättre blandade styrelser som leder till ökad kompetens och därmed ökad lönsamhet i bolagen. Det är ett erbjudande vi tycker att bolagen inte har råd att tacka nej till.
Mia Odabas
aktieägare och frilansjournalist
Gudrun Schyman
aktieägare och frilansfeminist
Artikeln har även publicerats i Dagens Nyheter 20 november 2006, se www.dn.se