Finns feministiska organisationer?

Fi:s rådslag för organisationsfrågor den 18–19 november närmar sig med stormsteg. Arbetsgruppen demokrati och kommunikation (ADK) håller som bäst på att förbereda underlag inför diskussionerna. Ofta talar vi i Fi om att vår organisation ska vara feministisk. Men vad betyder det egentligen att en organisation är feministisk?

Hur en organisation är strukturerad och ordnad är förstås väldigt viktigt. Olika organisationer väljer olika former. Ett vinstdrivande företag kanske strukturerar sin organisation med målsättningen att den ska bli så effektiv och handlingskraftig som möjligt. Ett politiskt parti kanske försöker få sin organisation att så mycket som möjligt likna det demokratiska systemet för att vara effektivt när det är dags för val, men kanske också för att de som är aktiva i partiet ska lära sig hur systemet är uppbyggt och också för att det demokratiska systemet så klart uppfattas som just demokratiskt, något som ger partiorganisationen legitimitet.

Lite beroende på vad det är man vill uppnå så kan man alltså anpassa organisationen. En organisation som Greenpeace har till exempel valt en ganska elitistisk eller toppstyrd organisationsmodell för att snabbt kunna agera och för att kunna bibehålla ett överraskningsmoment i sina organisationer. Andra organisationer som betonar samtalet och vikten av att många röster ska kunna höras i processen kanske väljer att organisera sig i små lokalgrupper och har direkt demokrati vid årsmöten/kongresser.

Men vilka specifika karaktäristika har en feministisk organisation? Inom ramen för det som brukar kallas andra vågens kvinnorörelse har många försök gjorts för att skapa nya och mer egalitära organisationer. Men här fanns också visioner om att själva organisationens form innehöll politiska dimensioner, det var genom att själva leva på ett annat sätt som patriarkatet skulle förändras. Ett exempel på detta var fredslägret vid Greenham Common i Storbritannien, där kvinnor bodde från 1981 till 2000 för att protestera mot den amerikanska flygbasen som var placerad där. I boken ”Disarming Patriarchy” slår sociologen Sacha Roseniel fast att trots att lägret saknade formella regler så bildades organisatoriska strukturer. Det skapades också hierarkier inom organisationen även om en grundtanke var anti-hierarki. Status gavs åt dem som varit med länge och hade stora personliga och kulturella resurser med sig in i lägret.

Min poäng med dessa resonemang är att alla organisationer på ett eller annat sätt skapar regler för hur man kan agera och vad man kan göra i organisationen. Men också att det i alla organisationer skapas hierarkier och finns makt och manöverutrymme. Statsvetaren Leif Levin har i boken ”Ideologi och strategi” beskrivit hur politiker använder sig av demokratins strukturer för att få sin vilja fram. Han menar också att olika strukturer ger olika slags handlingsutrymme, men att handlingsutrymme också är nödvändigt för politiken.

Åter till frågan om det finns feministiska organisationer. Jag skulle nog vilja säga att det finns sådant som skulle kunna sägas karaktärisera feministisk organisering. För det första är organisationen formad efter hur man ser på patriarkatet och vad man tror kan vara vägen till att förändra könsmaktsordningen. Här skiljer sig Fi från tidigare utomparlamentariska feministiska organisationer, eftersom vi valt att ställa upp parlamentariska val och finnas inom den ”vanliga” parlamentariska strukturen. Om vi tror att vägen att förändra patriarkatet är genom att agera inom denna sfär, måste vi kanske hitta en form som gör att vi också förmår detta på ett bra sätt.

Det andra är att många feministiska organisationer försökt att motverka hierarkier inom organisationen. Till och med en ”elitistisk” feministisk organisation som stödstrumporna (valet att inte vara så många var kanske för att metoden byggde på hemlighet) försökte undvika interna hierarkier.

För mig är dock det viktigaste kriteriet på en feministisk organisation att man vill göra feministiska saker, sjösätta feministiska reformer, ifrågasätta normer för vad som är politik och hur denna politik formuleras. Min önskan inför rådslaget är att vi ska hitta en bra form för Fi:s organisation som gör det möjligt för oss att vara effektiva i valrörelser och som skapar arenor där så många som möjligt trivs och vill delta i ett samtal för att utforma en feministisk politik.

Maria Jansson
styrelseledamot