Sverige år 2006: En mans ord är mer värda än tre kvinnors

Kvinnors trovärdighet ifrågasätts ofta i svenska domstolar. Vi i Feministiskt initiativ tycker att det är dags att göra något åt detta. I Sverige har vi lagar som ska skydda kvinnor men det är svårt att tillämpa lagarna eftersom det ofta saknas tillräckligt med bevis. Sägs det. Därför borde kampen i första hand handla om hur vi tillämpar lagarna i praktiken. Vad är en lag värd om det är ganska omöjlig att tillämpa den?

När en kvinna blir sexuellt utnyttjad, våldtagen, våldsutsatt eller trakasserad brukar det ofta vara inom stängda dörrar och då finns det inte något vittne direkt som kan styrka detta. Det är därför kvinnorna inte lyckas bevisa mannens skuld många gånger. Vi hör och läser dagligen detta. Jag själv har också fått denna erfarenhet.

Nyligen var jag och två andra kvinnor målsägande i en rättegång i Stockholms tingsrätt. Vi hade anmält en man för en längre tids sexuella trakasserier och ofredande då vi alla fyra var styrelseledamöter i organisationen Centrum Mot Rasism. Först dröjde det ett år och åtta månader innan rättegången blev av och sedan blev domen ogillande för åtalet. Mannen blev frikänd för att det handlade om ord mot ord, skrevs det i domen. Mannen som under två års tid hade trakasserat och ofredat oss på olika sätt blev frikänd för att vi inte hade något bevis, menade domstolen.

Att vi som målsägande var tre olika kvinnor som representerade helt olika organisationer, boende i olika städer, med olika åldrar, födda i olika världsdelar med olika modersmål etc. hade ingen betydelse. Vi hade inget bevis sades det. Mannen hade nekat till handlingen hela tiden. Att vi var tre (kvinnor) som hade anmäld honom och han var en (man) hade ingen betydelse menade domstolen. Det handlade om ord mot ord! Alltså: tre olika kvinnors ord var inte ens lika mycket värda som en mans. Och detta hände i Sverige under år 2006.

När jag genom telefonsamtal fick domen kunde jag inte tro mina öron och jag behövde höra den flera gången för att förstå. Åklagaren var helt säker på att mannen skulle fällas men ordföranden och nämndemannen kom fram till denna orättvisa dom. Dessutom fick jag veta av åklagaren att det kan bli kostsamt för oss att överklaga domen, då det här var svårt att bevisa. Och om nästa domstol skulle ge samma dom kommer vi att få betala rättegångskostnaderna.

Efter domen råkade jag träffa flera kvinnor från samma politiska parti som mannen kommer ifrån. De sitter alla på höga politiska poster och sade att de var besvikna på domen och att de var helt säkra på att vi hade blivit ofredade och trakasserade. Vi vet att det varken är första eller sista gången en liknande dom faller. Ganska ofta får vi veta att kvinnor som har blivit våldtagna, misshandlade eller trakasserade inte har kunnat bevisa detta och att mannen har blivit frikänd.

För oss i Feministiskt initiativ är det viktigt att hitta sätt att ändra på detta. Vi i Fi ska kräva att kvinnors ord och berättelser ska räknas lika mycket värda som männens. Vi borde också kräva att tingsrätten byter ut sådana ordförande som dömer orättvisa domar mot kvinnor. Jag tycker också att det är absolut felaktigt att nämndemännen väljs från de politiska partierna. Det är mycket svårare att döma en politiker, oavsett vad han har gjort, om nämndemännen kommer från de politiska partierna. Det är väl svårt att döma en kollega.

Det är mycket som ska ändras för att lagarna ska kunna tillämpas. Vi i Feministiskt initiativ kommer att kämpa vidare och påverka utvecklingen.

Shadi Larsson, Fi Stockholm