Tjejer ska inte ta skit. Någonstans.

24 augusti 2006

Skolan är med på de flestas topp tio över viktigaste valfrågor. Och det är inte så konstigt – vi har alla en relation till skolan.
De flesta av oss går eller har gått i skolan, många av oss har barn som går eller har gått där. Skolan har många viktiga uppgifter. Lära elever att läsa och skriva, ge dem kunskaper och verktyg för egen kunskapsinhämtning och kritisk granskning. Det handlar om att lära för egen utveckling men också om att kunna utvecklas i grupp. Skolan ska rusta individer med kompetens och självkänsla inför stundande arbetsliv. Skolan är en plats som ska lära individer att verka i ett demokratiskt samhälle.
Fina ord, stora ord, precis som det ska vara. Men vi vet också att det många gånger inte är så. Tjejer blir kallade hora, lärare kallas fittor, elever får inte lära sig läsa eller räkna ordentligt. Listan kan göras lång och vi är många som slåss om problemformuleringarna. För stora elevgrupper, klyftor mellan olika skolor, könssegregerade utbildningsval, undervisning som har stora brister – kanske framförallt när det gäller genus- och hbt-perspektiv. En sex- och samlevnadsundervisning som många gånger är under all kritik.

Jan Björklund, folkpartiets skolpolitiske talesman, verkar precis som jag tycka att det är ett stort problem att tjejer får ta väldigt mycket skit i sin vardag, på sin arbetsplats. Skit som de på något konstigt sätt måste fortsätta ta. Så var det när jag gick på högstadiet och gymnasiet, så var det innan jag gick där och så är det fortfarande. Björklunds lösningar på detta problem och många andra stavar han ”pluggskola”, ”ordningsbetyg” och ”elitklasser”.

Jag tycker att folkpartiet är ute och cyklar. Jag menar att en bra skolpolitik måste vara kopplad till ett demokrati- och jämställdhetsarbete. Det måste ges tid och plats i skolan för pedagogisk utveckling och kompetensutveckling av lärare och skolledare. Det är djupt beklagligt att det framförs förslag på ”elitklasser” och att folkpartiet målar upp en bild av att man inte får vara duktig i Sverige. Folkpartiet påstår till och med att jämlikhetstanken har gått för långt.

Det stämmer att vi måste se till alla elevers utveckling, men det betyder inte att man inte får vara duktig. Det är också viktigt att problematisera denna ”elitgrupp”. Ställa sig frågorna: Vad är studiebegåvning? Är studiebegåvning något man föds till? Och hur mår denna ”elitgrupp” (alla stressade tjejer)? Lösningen är istället för så kallade ”elitklasser” att ”premiera” duktiga elever inom klassen, inte bryta ut dem. En individualisering av undervisningen inom ramen för ordinarie klass, av både jämlikhetsskäl och pedagogiska dito.

Det är mycket som måste förändras och arbetas med i skolan, och vuxenvärlden måste mena allvar och markera. Tjejer ska inte ta skit. Någonstans. Ingen ska behöva det. Men visioner om en bra skola och arbetet för det stavas inte ”pluggskola” eller ”elitklasser”. Jag är övertygad om att det inte är folkpartiet som håller i kritan när vi ritar upp vägen till en bra skola för alla. Det behövs andra tankegångar och idéer. Tankar och politik som bland annat finns i det vi numera kallar F!:s lilla lila.

Sofia Karlsson

PS. Lästips! Kolla in min hemsida, där du hittar ännu en artikel om vår skolpolitik. www.sofiakarlsson.se

I tisdags skrev Devrim Mavi om F!:s lilla lila. På lördag: Gudrun Schyman vill ha fruntimmesvecka – och valrörelse – året om.
Visa alla valkrönikor »