Öppet brev från Marie Carlshamre

Jag vill på det här sättet vända mig till alla F!:s medlemmar, särskilt till alla er som av olika skäl är undrande eller kritiska till att jag tackade ja till att kandidera för F! i riksdagsvalet.

Först och främst vill jag understryka att jag är oerhört glad över att få vara med i F!. Jag är också övertygad om att vi har en historisk chans att komma in i riksdagen i höst.

Jag är dessutom väldigt glad över att äntligen få ett forum för att komma ut med det arbete som jag gör i EU-parlamentet i de viktiga feministiska frågor som diskuteras just nu. I folkpartiet har det blivit alltmer trångt och svårt.
Jag tror exempelvis inte att det är så många som vet att jag lyckades få Parlamentet att finansiera en stor studie som skulle undersöka hur prostitutionslagstiftningen i de olika länderna påverkar antalet offer för trafficking. Studien blev klar i höstas och den visar entydigt att den svenska sexköpslagen fungerar och att Österrike, Tyskland och Holland där man har valt att gå legaliseringsvägen har misslyckats. I dessa länder ökar både den legala och den illegala prositutionen. Och det mänskliga lidandet är enormt.

Dessutom fick jag ett massivt stöd i parlamentet för min egen rapport om mäns våld mot kvinnor som den 2 februari i år röstades igenom med röstsiffrorna 545 för och bara 13 mot. Den som är intresserad av innehållet kan gå till min hemsida på www.carlshamre.net där både rapporten och studien finns.

Nu till det som kanske många undrar över efter skriverierna om att jag är en grov brottsling.
Låt mig ge en bakgrund:
Åren 1995 till 2003 hade jag tillsammans med min dåvarande sambo ett bolag för att bl a producera dokumentärfilms- trilogin om Estoniaolyckan åt TV4.
Under alla år hade vi en bokföringsfirma som varje år skötte bokföring, kontakter med skattemyndigheterna och årsredovisning. De fick betalt och allting fungerade utmärkt.

Under 2003 betalade jag som tidigare bokföringsbyrån för att göra det som de hade gjort alla tidigare år.

Men av någon för mig outgrundlig anledning gjorde de varken årsredovisning eller skötte bokföring under detta sista år. Och detta utan att säga ett ljud till mig. Jag har fortfarande inte fått något svar på varför man inte gjorde det som man fått betalt för.

Mitt stora misstag var att jag inte kontrollerade att de gjorde det som de fått betalt att göra. Mitt andra stora misstag var att jag inte kände till att bokföringsbyrån inte hade något som helst ansvar – att hela ansvaret för att detta inte gjordes föll på mig (och min dåvarande sambo). Och att jag riskerade att bli åtalad och dömd för detta.

Till saken hör också följande: Min dåvarande sambo hade i många år utsatt mig för misshandel. Våren 2002 fick jag till sist nog och fick honom att flytta. Men i december 2002 greps han och häktades för att än en gång ha misshandlat mig. Ett år senare dömdes han också för denna misshandel.

Kring jul 2002 och därefter var jag skräckslagen för vad han skulle göra om och när han kom ut igen från häktet. Jag hade också hela föräldraansvaret för våra två barn, varav min yngste son har ett mycket svårt handikapp. Jag jobbade också heltid på Dagens Nyheters ledarredaktion. Och det var alltså under denna tid som jag gjorde det ödesdigra misstaget att inte kontrollera att bokföringsbyrån skötte sitt jobb.

Givetvis är jag (och min dåvarande sambo) likafullt formellt ansvariga för att det inte sköttes. Jag borde ha kollat att de gjorde sitt jobb, jag gjorde det inte. Det får jag ta ansvar för.

Men att som folkpartiet kalla mig grov brottsling, det är kränkande.

Jag skulle kunna driva detta vidare i hovrätten. Men jag orkar inte ta denna strid. Jag tänker betala mina böter. Och jag tänker fortsätta jobba med det jag anser är viktigt. Det omfattande våldet mot kvinnor, prostituion och människohandel.

Och jag tänker göra allt för att F! ska komma in i Riksdagen.

Med vänlig hälsning
Maria Carlshamre

Du har chansen att bli historisk i höst! Ta den!