Kritisera normen vid universitetet

Feministiskt studentinitiativ vill att en normkritisk kunskapssyn ska genomsyra universitetet från föreläsningssalen till rektors arbetsrum.

Ni anser att lönediskriminering av kvinnor är ett problem vid universitetet. Vad ska kåren göra för att motverka den?
TK: – En start är att lyfta frågan, driva debatt och väcka opinion. Vi tror att vi kan vinna stort gehör eftersom lönen är en så konkret fråga.
JJ: – Vi ser frågan ur ett studentperspektiv. Vissa av oss inom grundutbildningen funderar på en akademisk karriär. Det är viktigt att tydliggöra hur viktigt det är för oss att det sker en förändring.

Vad innebär ett normkritiskt perspektiv i utbildningen?
TK: – Att se hur den vita, heterosexuella medelklassmannen gynnas i olika sammanhang. Inom medicinutbildningen utgår man till exempel ofta från en manskropp i undervisningen. Det har lett till att forskning om mäns sjukdomar har fått utvecklas mer. Det innebär att män får bättre vård på grund av brist på ett normkritiskt perspektiv.
JJ: – Inom nationalekonomin är det liberala perspektivet helt förgivettaget. Andra modeller ses som politik. Normkritik handlar om att visa att det dominerande perspektivet är just ett perspektiv, inte en neutral sanning.

Finns det en motsvarande norm på exempelvis sociologiska institutionen som skulle må bra av att ifrågasättas?
TK: – Självklart. Det viktiga är att erkänna att det egna synsättet är ett perspektiv bland andra. Det är grundläggande i högre utbildning.

Det förestående rektorsvalet är en annan viktig fråga för er. Varför?
JJ: – Rektor är en viktig symbol. Vi tror inte att allt blir bra bara för vi väljer en kvinna, men det finns väldigt många kvinnliga bra kandidater, bland vicerektorerna till exempel. Efter mer än 500 år av manliga rektorer är det dags att våga tillsätta en kvinna.
TK: – Det minsta universitetet kan göra är att ha en bred rekryteringsprocess där man går utanför de manliga informella nätverken.

Skulle ni tycka att det var helt okej med en vit manlig rektor om det har varit en öppen och bra rekryteringsprocess?
TK: – Ja då litar vi på att den bästa kandidaten blir vald. Det kan bli en man igen, men det kanske är mindre troligt.

Ni är emot långtidsutredningens förslag om avskrivna studieskulder för studenter som blir klara när de är unga. Men är det inte så att vi måste arbeta mer för att kunna behålla dagens välfärd på sikt?
TK: – Det de pratar om är att vi behöver en fortsatt hög tillväxt. Men vad är problemet med att stanna på 2011 års nivå? Vi har det extremt gott ställt här i landet. Varför måste vi springa ännu fortare i ekorrhjulet?

Publicerad i Ergo #4, 1-21/4, Uppsala Studentkårs tidning.