Utveckla en antimilitaristisk säkerhetspolitik!

Uttalande antaget på Feministiskt initiativs kongress 2011

Det är hög tid för Sverige att föra en feministisk och antimilitaristisk säkerhetspolitik. Uppgifterna om svensk vapenexport bl.a. till Egypten borde stärka en svensk folkopinion i en feministisk riktning.

Samtidigt som många uttrycker sitt stöd för demokratirörelsen i Nordafrika och Mellanöstern säljer Sveriges regering krigsmateriel för miljontals kronor per svensk. Sveriges vapenexport är del av ett enormt samhällsproblem, nämligen en djupt förankrad, normbildande militaristisk säkerhetspolitik.

Dagens säkerhetspolitiska strategi tar avstamp i att våld kan lösa konflikter och att människors säkerhet är beroende av vapen. Vid en närmare anblick är det tydligt att dessa utgångspunkter har mer med föreställningar om maskulinitet än med verkligheten att göra. Det är med argument som utgår från styrka, beskydd och makt som stater anser sig motiverade att ta till våld. Kopplingen mellan dessa utgångspunkter är starka och den militaristiska säkerhetsstrategin är på så vis maskulint kodad.

Trots den militära strategins förödande konsekvenser ligger Sverige i topp när det gäller att rusta upp världen. Under 2009 exporterades försvarsmateriel för 13,5 miljarder kronor och Sverige är numera världens näst största krigsmaterielsleverantör per capita.

Feministiskt initiativ menar att det är hög tid för Sverige att föra en antimilitaristisk säkerhetspolitik som kan skapa säkerhet för befolkningen. Allt för länge har vår världsbild präglats av föreställningar om att ett militärt försvar är den bästa garanten för människors säkerhet. En föreställning som har förödande konsekvenser. 

Det våld som den militära strategin resulterar i drabbar hela befolkningen, men innebär också skillnader mellan män och kvinnor. Kvinnors roll som vårdare och objekt förstärks i krigstider, eftersom män försvinner ut i stridande förband. Vårdansvaret belastas också hårt av det ökade antalet sårade i samhället. Vissa militära strategier slår dessutom oproportionerligt hårt mot kvinnor, som sexuellt våld och våldtäkter, taktiker som används för att kontrollera och förnedra fienden.

Även män och pojkar utsätts systematiskt för våld som en direkt följd av förhärskande föreställningar om maskulinitet och uppfattningen om män som beskyddare. Denna uppfattning gör obeväpnade män och pojkar till potentiella hot och måltavlor, vilket gör att de löper särskilt stor risk att dödas.

En allvarlig konsekvens av den militära strategin är att de militära utgifterna ökar kraftigt, samtidigt som människor blir alltmer osäkra på grund av spridningen av vapen. Stora hål uppstår inom andra budgetområden, hål som skulle kunna fyllas om slöseriet med militära medel upphörde. Bristen på pengar till mat, vatten och vård utgör stora säkerhetshot mot världens befolkning.

Bristen på mödrahälsovård leder till att 1 500 kvinnor varje dag dör på grund av graviditeter eller i barnsäng. Ett års militära utgifter i världen motsvarar 43 gånger så mycket som krävs för att uppnå universell sexuell och reproduktiv hälsa. Världsbanken uppskattar att det behövs c:a 86 miljarder kronor för att uppnå de jämställdhetsmål som är formulerade inom ramen för Milleniemålen. Det motsvarar 0,08 procent av världens samlade militära utgifter förra året.

Feministiskt initiativ kräver:

att alternativa säkerhetspolitiska strategier prioriteras, att finansiella resurser används för att förebygga väpnade konflikter, genom satsningar på civil krishantering och att

civilbefolkningens deltagande och säkerhet sätts i första rummet

att Sverige avvecklar sin vapenproduktion, inklusive JAS 39 Gripen, och i väntan på detta stoppar all vapenexport till länder i konflikt eller där brott mot mänskliga rättigheter pågår.
Konkreta planer ska utarbetas för att ställa om vapenproduktionen till civil produktion.

att kvinnor inkluderas i arbetet med säkerhetsfrågor på alla nivåer i linje med säkerhetsrådets resolutioner 1325 och 1880;

att kvinnors självbestämmande över den egna kroppen erkänns så att förövare av våld mot kvinnor ställs inför rätta. Sexuellt våld mot kvinnor i konflikter ska erkännas som en institutionaliserad form av vapen- och krigsstrategi i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1820 (2008) 

att det säkerhetspolitiska arbetet fokuseras på information och organisering av det civila samhällets organisationer, med särskilda resurser för kvinnoorganisationer för att utveckla strategier i förebyggande konflikthantering och multikulturell samexistens;

att det säkerhetspolitiska arbetet uppmärksammar konsekvenserna för mänsklig säkerhet som kärnvapen medför, i syfte att nå en fullständig nedrustning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen.

att regeringen verkar för att Internationella atomenergiorganet, IAEA, och FN: s medlemsstater ska erkänna sambandet mellan kärnkraft och kärnvapen.

att Sverige bara ingår i internationella insatser när de är av fredsbevarande natur och genomförs med stöd av resolutioner antagna av FN: s säkerhetsråd.