Arbetsordning

1. Arbetet på valkonferensen

Valkonferensen 2014 för Feministiskt initiativ syftar till att fastställa listor av kandidater till riksdagsvalet 2014 och till EU-valet 2014. Valkonferensen ska även ta fram en färdig valplattform till EU-valet. På valkonferensen ska Feministiskt initiativ även komma fram till ett antal frågor som kan komma att ingå i valplattformen för riksdagen. Valplattform till riksdagen fastställs i juni 2014.

2. Hur fattas besluten?

Alla beslut som fattas under denna kongress sker i plenum.

Val av kandidater till listorna sker i sluten omröstning. Närmare modell för hur valen kommer att gå till presenteras av valberedningen.

EU-valplattformen: Styrelsen presenterar sitt förslag till valplattform. Deltagarna på kongressen kan sedan plädera och lämna in ändringsyrkanden.  Därefter fattas beslut genom att ordföranden ställer eventuella olika yrkanden mot varandra, eller om det bara finns ett yrkande, ställs det yrkandet mot avslag. Det förslag som får flest antal röster vinner. Nedan kan du läsa mer om hur mötet och besluten går till.

Frågor till riksdagsvalet: Styrelsen presenterar ett förslag till frågor som kan komma att ingå i valplattformen. Kongressen tar sedan beslut om ett antal frågor som kommer gå vidare till en webenkät som är öppen för alla som har tillgång till nätet att rösta i. Resultatet avgör vilka frågor som kommer att utgöra valplattformen i riksdagsvalet.

3. Mötesregler/ordlista

Mötesformalia

Innan vi sätter igång med själva mötet som rör val eller politik måste det beslutas om en dagordning. Dagordningen är en lista på de punkter som ska tas upp på mötet. Dagordningen innehåller både så kallade formaliapunkter och beslutspunkter. Exempel på formaliapunkter är val av mötesordförande, justerare och fastställande av dagordning. Även den här arbetsordningen är en formaliapunkt . Den fastställer vilka regler och förhållningssätt som gäller för hela kongressen. Det är kongressen som beslutar om arbetsordningen och det går att föreslå ändringar (yrkanden) i det här förslaget till arbetsordning.

Yttrande

Alla närvarande med rösträtt (anmäld och registrerad, samt medlem i Fi) har rätt att yttra sig på mötet.

Begära ordet

Ordet begärs genom att en ”begära-ordet lapp” lämnas till mötespresidiet (mötesordförande + mötessekreterare) som för upp personen på talarlistan och meddelar efter varje inlägg vem som står på tur för att tala.

Första och andra talarlista

Mötespresidiet kan införa en andra talarlista om de finner det lämpligt. En andra talarlista innebär att de som redan har stått en gång på talarlistan under den punkten som behandlas, förs upp på andra talarlistan när man begär ordet igen i samma fråga. De som står på andra talarlistan får inte ordet förrän första talarlistan är tom. Detta skapar förutsättningar för att någon som kommer in sent i debatten får yttra sig relativt snabbt och inte behöver vänta på dem som redan har yttrat sig.

Talartid 

Mötespresidiet fastställer talartiden inför varje punkt. Rekommenderad talartid är två minuter och en minut på andra inlägget om det finns en andra talarlista.

Rösträtt 

Varje närvarande, i tid anmäld och registrerad medlem har rösträtt. Hur många röstberättigande som finns närvarande och vilka det är fastslås när mötet går igenom röstlängden och fastställer den. Röstlängden är den lista en registrerar sig på vid ankomst till valkonferensen. Om en mötesdeltagare lämnar lokalen måste detta anmälas till mötespresidiet, så att personen i fråga justeras ut från mötet. Detta för att alltid veta hur många röstberättigande som finns på mötet.

Lämna förslag: yrkande 

Den som är röstberättigad har också rätt att lämna förslag. Det görs genom att yrka = lägga förslag. Yrkandet lämnas skriftligen till mötespresidiet på särskilda yrkandelappar. För att yrkandet ska godkännas måste det vara tydligt formulerat vilken ändring du vill ha och det ska framgå vilken fråga yrkandet gäller. Ordningsfråga behöver inte yrkas på skriftligt.

4. Beslut

När en punkt är färdigdiskuterad frågar mötesordförande om mötet är redo att gå till beslut. Om svaret är ja, är mötet i beslut. Om svaret är nej fortsätter diskussionen till dess att mötet är redo att gå till beslut. När mötet är i beslut redogör mötesordförande för vilka förslag som finns och föreslår i vilken ordning de ska behandlas.

Beslutsordning;

Eftersom styrelsens förslag är huvudförslag ställs först yrkande nummer 2 och 3 emot varandra. Det förslaget som vinner ställs mot styrelsens förslag.

Mötesordförande frågar vilka som bifaller yrkande 2. ( De som gör det säger ja)

Mötesordförande frågar vilka som bifaller yrkande 3. ( De som gör det säger ja)

Detta kallas acklamation– att ta beslut muntligt.

Om mötesordförande tycker att det var flest ja svar på yrkande nummer 2 säger

Mötesordförande: ”jag finner bifall yrkande nummer 2”.

Om någon mötesdeltagare inte tycker som mötesordförande kan man begära votering. Votering måste man begära innan mötesklubban faller.

Mötesordförande föreslår då en försöksvotering med handuppräckning. Beslutet tas därefter om, men denna gång sträcker mötesdeltagarna upp sina röstkort istället för att säga ja. Mötesordförande finner fortfarande bifall yrkande nummer 2. Om någon mötesdeltagare fortfarande inte är nöjd begärs rösträkning. Handuppräckning igen, men denna gång räknar justerarna också, och inte enbart mötesordförande.

Med röstsiffrorna 17-15 vann yrkande nummer 2. Nu ställs yrkande nummer 2 mot styrelsen förslag.

Mötesordförande frågar vilka som bifaller yrkande nummer 2. (De som gör det säger ja) Mötesordförande frågar vilka som bifaller styrelsens yrkande. (De som gör det säger ja.) Mötesordförande finner bifall styrelsens yrkande. Om någon inte håller med kan såklart votering och rösträkning begäras. Se tidigare i exemplet.

Beslutet är inte riktigt klart ännu, för det vinnande förslaget kommer att ställas mot avslag. Det vill säga de som inte vill att Fi ska byta namn röstar då för avslag. När vinnande förslag ställs mot avslag behöver det inte yrkas på det.

När väl det är klart är beslutet taget.

Sakupplysning 

Sakupplysning kan begäras av någon som har en viktig upplysning att tillföra debatten eller vill rätta till felaktighet som används i debatten. Sakupplysning bryter talarlistan. Upplysningen får inte innehålla någon argumentation. Sakupplysningen är kort, max 30 sekunder.

Replik 

När någon blir medvetet misstolkad eller personligt angripen i en debatt kan denne begära replik. Replik bryter talarlistan och får därför inte vara annat än ett kort svar från den angripna. Mötesordföranden beslutar om replik beviljas. Efter replik kan mötesordföranden bevilja kontrareplik, enligt samma princip som för replik.

Ordningsfråga 

Ordningsfrågor rör formerna för mötet, exempelvis behov av paus, åsikter om propositionsordningen eller streck i debatten. Ordningsfrågor bryter talarlistan.

Streck i debatten 

Då streck i debatten sätts, (efter beslut av mötet) sätter de som önskar tala upp sig på talarlistan. När strecket är satt kan ingen ytterligare sätta upp sig på talarlistan. Innan debatten går vidare redovisar mötesordföranden de yrkanden som har inkommit. Yrkanden får inte göras efter att streck i debatten har satts.

Så här går det till:

Ordf: Nu föreslår jag att vi sätter streck i den här debatten. Ska vi sätta streck i debatten?

Mötet: JA!

Ordf: Avslås förslaget om att sätta streck i debatten? Mötet: JA!

Ordf: Jag finner att det var en majoritet för att vi ska sätta streck i debatten. Då ska vi börja med att justera yrkandelängden dvs se vilka som fram till strecket lagt yrkanden samt om det finns något ytterligare yrkande. När  detta är gjort går det inte att lägga nya yrkanden.  Sedan går mötet vidare till talarlistan och frågar om det är fler som satt upp sig på talarlistan. Efter de som tillkommit sätts streck efter sista person.

Reservation

Om någon av mötesdeltagarna vill reservera sig mot ett beslut ska detta anmälas direkt efter att beslutet fattats. Reservationen ska skriftligen lämnas till mötesordföranden. Om en mötesdeltagare inte vill reservera sig men ändå vill förklara sitt beslut eller göra någon annan anmärkning kan en protokollsanteckning göras.

Redaktionskommitté 

Redaktionskommitténs uppgift är att språkligt och sakligt bereda förslag som tas upp under kongressen. Det kan t.ex. vara uttalanden i viss fråga.

Allt som inte tas upp här 

Mötespresidiet har mandat att utöver denna arbetsordning leda och styra mötet på det sätt de finner lämpligt för att det ska vara så tydligt och bra som möjligt för alla mötesdeltagare.