Våldtäkt och sexuella övergrepp

Sex bygger på frivilligt deltagande snarare än samtycke eller tillåtelse till sex.

Sex bygger på frivilligt deltagande snarare än samtycke eller tillåtelse till sex.

F! arbetar för att:

  • Verka för en ändring av lagen om våldtäkt så att brist på frivilligt deltagande konstituerar brottet.
  • Det finns en förbättrad sexualundervisning och utbildning i genusperspektiv i skolan.
  • Verka för att personer som utsatts för våldtäkt ska erbjudas kostnadsfri rådgivning av en advokat.
  • Verka för att polisen ska bli skyldig att anmäla behov av målsägarbiträde.
  • Verka för att väntetiden i domstolar minskas.
  • Verka för att utbildning i genusperspektiv för polis, åklagare och domare ska vara obligatoriskt.

Tiden är inne för ett paradigmskifte vad gäller samhällets syn på sexualitet och kroppslig integritet. Dagens sexualbrottslag kräver att tvång ska ha förekommit för att en våldtäkt ska räknas som våldtäkt. Lagen medför på detta sätt en syn på kvinnor som sexuellt tillgängliga så länge de inte gör fysiskt motstånd. Detta synsätt är inte förenligt med ett demokratiskt samhälle där människans rätt att bestämma över sin sexualitet och kroppsliga integritet värnas. Det är hög tid att införa en lag som grundar sig i att bristen på frivilligt deltagande ska avgöra ansvaret för våldtäkt. Feministiskt initiativ tar således ett steg längre än att förespråka en samtyckeslag och menar att sex bygger på frivilligt deltagande snarare än samtycke eller tillåtelse till sex.

Enligt Brottsförebyggande rådet begås cirka 30 000 våldtäkter varje år i Sverige gällande personer över 15 år. Ungefär en tiondel av alla fall anmäls. Mindre än en femtedel av anmälningarna leder till åtal och av dessa leder en ytterst liten del till fällande dom. Många flickor, kvinnor, pojkar, män och andra som utsätts för våldtäkt låter bli att anmäla av rädsla för att inte bli trodda. Statistiken visar också att chansen att få upprättelse är låg. Många våldtäktsoffer skäms över det som hänt och tar själva på sig skulden.

För att komma till rätta med såväl den låga anmälningsstatistiken som den låga andelen fällande domar bör bemötandet av de som utsatts för våldtäkt förbättras liksom kvaliteten på förundersökningarna höjas. Insatser bör riktas mot obligatoriska utbildningar om genusperspektiv, hbtq-perspektiv och mäns våld mot kvinnor inom såväl polis- och rättsväsende som inom skolundervisningen.

Förekomsten av och synen på våldtäkt hänger ihop med föreställningar kring kön, makt, sexualitet och våld. Förväntningar på könen är mycket olika i frågor som rör sexualitet. Män och killar förväntas vara sexuellt aktiva och dominanta och gärna ha många partners. Kvinnor och tjejer förväntas däremot hålla på sig och vara svårövertalade för att inte få så kallade ”hora-rykten”. Det finns också föreställningar om att man måste ”ställa upp” på sex i en relation, även när man inte känner för det (så kallat tjat-sex). Detta i kombination med sexuella trakasserier, objektifiering av kvinnokroppen i media och pornografi, förekomsten av skällsord som hora och fitta i skolan etc. är vardagliga uttryck för ett ojämnställt samhälle och påverkar hur vi ser på kön och sexualitet. För att förändra föreställningar och praktiker kopplade till sexualitet och våld behöver normer kring kön utmanas och gamla föreställningar och fördomar ersättas med jämställda värderingar.

Frågan om våldtäkt betraktas ofta som ett folkhälsoproblem, vilket innebär att maktanalysen till stor del försvinner. Våldet kopplas alltför ofta till individuella förklaringsmodeller som fokuserar på biologi, ”otyglad manlig sexualitet”, personlighetsstörningar, alkohol och droger. Precis som våldtäkt och sexuellt våld som strategi mot kvinnor i krig och konfliktområden runt om i världen, handlar sexuellt våld mot kvinnor i Sverige om maktutövande. Sammanhanget och övergreppen ser oftast helt annorlunda ut här än i krigssituationer, men att det handlar om en väsensskildhet stämmer inte. Det handlar även i Sverige om att utöva makt genom att våldföra sig på kvinnors kroppar, även om majoriteten av våldtäkterna i Sverige begås inomhus och av en närstående, bekant, eller tillfälligt sällskap. Läs mer om våldtäkt och sexuellt våld i krig i avsnitt M.2 Konflikthantering och fredsbyggande.

Ytterst kan våldtäkt även förstås som ett demokratiproblem genom att hotet om att utsättas för våldtäkt begränsar många kvinnors vardag och inskränker deras rörelsefrihet. På detta sätt handlar förekomsten och hotet om våldtäkt om människors skilda handlingsutrymme, medborgarskap och frihet.

Ladda ner ”Våldtäkt och sexuella övergrepp”

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.