En jämlik skola

Ett välfärdssamhälle bygger på en jämlik skola med respekt för varje individs behov.

Ett välfärdssamhälle bygger på en jämlik skola med respekt för varje individs behov.

För att utveckla självständighet i livets alla skeden

Ett välfärdssamhälle bygger på en gemensam och jämlik skola, med utrymme för pedagogisk utveckling och respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utveckla självständighet i livets alla skeden. Både förskola och skola har en viktig funktion när det gäller att skapa villkor som garanterar alla människors lika värde och möjligheter att använda hela sin potential, oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klassbakgrund.

Duktiga tjejer och stökiga killar

I dagens förskola och skola behandlas barn och ungdomar i många sammanhang utifrån stereotypa föreställningar om kvinnlighet respektive manlighet. Tjejer förväntas vara tysta men duktiga medan killar får vara stökiga och ta större plats. Att bryta mot dessa normer eller vägra inordna sig i kategorierna ”kille” eller ”tjej” leder ofta till kränkningar från såväl andra barn som från vuxen personal.

Nej till rasism och diskriminering i skolan

Rasism i skolan och i nära anslutning bidrar också till otrygghet och begränsning av unga människors liv, det kan till exempel handla om generaliseringar och stereotyper, sämre behandling, kränkningar och våld. Även diskriminering mot personer med funktionsnedsättning, både socialt och i form av otillgänglighet, är ett problem i dagens skolor. Det är mönster som måste belysas och brytas, skolan behöver aktivt förebygga maktstrukturer och förhindra kränkningar.

I stället för ”tolerans” förstå varför

För att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan lyckas den normkritiska pedagogiken synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden.

Vetenskapligt grundad och sekulär

Feministiskt initiativ strävar efter pluralism och vill verka för att skolplanens möjligheter att använda olika pedagogiska modeller och metoder stärks för att bidra till nytänkande och bredda utbildningsutbudet. All undervisning ska vara vetenskapligt grundad och sekulär.

Fördjupning

Ladda ner ”Utbildning”

Utbildningen ska genomsyras av normkritisk pedagogik och platserna ska givetvis vara avgiftsfria.

Vi vill ha en jämlik förskola, med utrymme för pedagogisk utveckling och respekt för varje individs behov och möjligheter att kunna utveckla självständighet i livets alla skeden. Förskolan spelar en viktig roll när det gäller att ge alla barn möjligheter att använda hela sin potential, oavsett kön, könsuttryck, hudfärg, etnicitet, funktionalitet, religiös tillhörighet, sexualitet och klassbakgrund.

Utbildningen i förskolan och fritidshemmen ska ha ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv, samt genomsyras av normkritisk pedagogik. Förskola och fritidshem ska erbjuda litteratur som följer läroplanens riktlinjer för jämlikhet.

Vi vill att att utbildningen i förskolan och fritidshemmen ska innehålla klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

Jämställdhet finns i förskolans läroplan!

Men hur lever kommunerna upp till den? Vi verka för att alla kommuner särredovisar hur de arbetat med formuleringarna om jämställdhet i förskolans läroplan. Skolverket bör också få ökade sanktionsmöjligheter mot kommuner som inte kan redovisa måluppfyllelse och utvecklingsarbete.

Alla ska ha råd att ha barn i förskolan

En avgiftsfri förskola, fritids och fritidshem är självklar. Barnomsorgsgarantin ska gälla till och med 12 års ålder och vi tycker att alla barn ska ha obegränsad rätt till närvaro i förskolan. Barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning från förskolan och genom hela skoltiden, både i och på sitt modersmål samt i och på svenska, så långt som möjligt på normal skoltid. Vi ska ha inkluderande förskola. Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser.

Vi vill också inrätta en nationell ekonomisk handlingsplan med mål att stoppa segregationen mellan förskolor och fritidshem.

Fördjupning

Ladda ner ”Förskola och fritidshem”

F! arbetar för att:

  • Förskola och fritidshem ska rustas upp
  • Högre personaltäthet och mindre barngrupper.
  • En avgiftsfri förskola, fritids och fritidshem är självklar
  • Utbildningen i ska ha ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv.
  • Utbildningen ska genomsyras av normkritisk pedagogik
  • Barn i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser.
  • Förskolor ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla förskolor inför köttfria måndagar.
  • Så kallade nattis ska införas i samtliga kommuner.

Utbildningen ska ha ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv.

En gemensam och jämlik skola

Normkritisk pedagogik har sedan mitten av 2000-talet utvecklats som en pedagogisk metod för att utveckla det förebyggande arbetet kring kränkningar i skolan. Den normkritiska pedagogiken lyckas till skillnad från t. ex. genuspedagogik och andra likabehandlingsmetoder synliggöra flera normer och maktstrukturer som ligger till grund för kränkande behandling. Normkritik handlar om att, istället för att prata om ”tolerans” gentemot utsatta grupper, förstå varför människor diskrimineras och få verktyg att bryta de strukturer som skapar maktobalans i samhället. Genom att se mekanismerna bakom diskriminering kan vi även se hur olika maktstrukturer samverkar och förstärker varandra. Genom att veta varför diskriminering sker istället för att bara konstatera den, har normkritisk pedagogik förutsättningar att hjälpa oss att förändra samhället i grunden. Vi ska verka för att utbildningen i grundskolan genomförs med inslag av normkritisk pedagogik. Vi vill också att utbildningen i grundskolan innehåller klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön.

Feministiskt självförsvar och konfliktlösning

Vi vill att feministiskt självförsvar och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet erbjuds på samtliga skolor. Konfliktlösning byggd på icke-våldsprincipen ska genomsyra grundskolans utbildning. Vidare ska personal och elever utbildas om hur normer, maktstrukturer och föreställningar om manlighet till att begränsa individers utrymme i det offentliga rummet.

För en inkluderande skola!

Barn och ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser. Forskningen om och användningen av alternativ pedagogik ska stärkas. För att elever med rörelsehinder ska ha rätt till prao, feriearbeten eller annan arbetslivserfarenhet. Friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.

Statligt ansvar och fler vuxna i skolan

Vi anser att staten ska ta över ansvaret för grundskolan igen och att de ökade krav och arbetsuppgifter på skolan alltid ska gå hand i hand med ökade resurser. Alla skolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd kurator, skolsköterska, psykolog, studievägledare samt social- och specialpedagog. Vi vill ha mindre gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati. Vi ska också verka för att varje skola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.

Fördjupning

Ladda ner ”Grundskolan”

F! arbetar för att:

  • Utbildningen i grundskola ska ha ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv.
  • Vi vill stryka meningen ”i överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism” som finns i Läroplanen.
  • All skolundervisning i såväl kommunala som friskolor blir vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär samt inkluderar olika lärstilar.
  • Alla elever i grundskolan får gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola.
  • Barn med annat modersmål än svenska ska få undervisning från genom hela skoltiden, både i och på sitt modersmål samt i och på svenska, på normal skoltid.
  • Elever ska kunna få utbildning på sin hemort och få de individuella stödåtgärder som krävs.
  • För max sex timmars skoldag.
  • För att sex- och samlevnadsundervisningen är obligatorisk för alla elever.
  • Läxfri och betygsfri grundskola.
  • Ska erbjuda ett veganskt alternativ till alla som önskar detta, samt att alla skolor inför köttfria måndagar.

Studievägledare utbildas i antidiskriminering för att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.

Varför väljer tjejer ditt och killar datt?

Ett mål för den feministiska politiken är att bryta segregeringen på arbetsmarknaden. Elevernas val efter den obligatoriska grundskolan är idag i hög grad könsbundna, men elever påverkas även av faktorer knutna till klass, etnicitet, hudfärg och religiös tillhörighet. Det är därför viktigt att studievägledande personal utbildas i frågor kring antidiskriminering och medverkar till att bryta segregerade utbildnings- och yrkesval.

Modernisera utbildningen till den verklighet vi lever i

I gymnasiet vill vi att utbildningen får ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv och genomförs med inslag av normkritisk pedagogik. Utbildningen ska också innehålla klimatkunskap och att verksamheten bedrivs med hänsyn till miljön. Elever ska blir erbjudna feministiskt självförsvar och utbildning om hur normer och föreställningar om manlighet bidrar till att begränsa kvinnor och flickors utrymme i det offentliga rummet.

Fördjupning

Ladda ner ”Gymnasium”

F! arbetar för att:

  • Gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola eller universitet.
  • Ungdomar i behov av särskilt stöd ska prioriteras och ges tillräckligt med resurser.
  • Riksgymnasierna för elever med rörelsehinder ska avvecklas.
  • Staten tar över ansvaret för gymnasieskolan igen.
  • Förbud mot vinstutdelning inom gymnasieskolan
  • Gymnasieskolor och alla elever ska ha tillgång till heltidsanställd kurator, skolsköterska, psykolog, studievägledare samt social- och specialpedagog.
  • Gruppverksamhet ska finnas tillgänglig på alla skolor. Grupperna ska ledas av särskilt utbildade ledare med kompetens om genus, funktionalitet, hbtq, antirasism, klimat, miljö och demokrati.
  • Estetisk verksamhet blir kärnämne i gymnasieskolan.
  • Varje gymnasieskola ska ha en anställd diskrimineringskontaktperson som ska arbeta med diskrimineringsfrågor.
  • Max sex timmars skoldag

Dörren till vidareutbildning och omskolning ska stå öppen under en människas hela liv.

Öppen för omskolning

Feministiskt initiativ vill värna ett system där kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor, studieförbund, yrkesutbildningar, utbildning genom ESF-anslag och andra vägar utgör en möjlighet att göra nya yrkes- och livsval även efter 18 års ålder. Vuxenutbildning har dessutom en speciell funktion i arbetet med att bryta den könssegregerade arbetsmarknaden. Staten måste ta initiativ till ett bildningsarbete som synliggör könsmaktsordningens uttryck och hur den samverkar med andra maktordningar, så som strukturell rasism och heteronormativitet.

Fördjupning

Ladda ner ”Vuxenutbildning”

F! arbetar för att:

  • EU:s definition av livslångt lärande ska inkludera demokratisk bildningstradition
  • Kommande lagar om vuxnas lärande ska innehålla mål om jämställdhet och på samma sätt som ungdomsskolan ha en undervisning som grundas på ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt perspektiv med inslag av normkritisk pedagogik.
  • Folkhögskolestudier i enlighet med målet att främja medborgerlig bildning ska vara en egen kvotgrupp med två (2) år i CSN:s regelverk.
  • Statliga bidrag till och samarbete med företagsutbildningar ska innehålla normkritisk pedagogik och intersektionellt perspektiv samt att företag aktivt motverkar en könssegregerad arbetsmiljö.
  • All upphandling av vuxenutbildning har krav på jämställdhetsplan för anställda samt genuspedagogisk kompetens.
  • Flyktingmottagandet ska ge kvinnor med små barn lika möjligheter som män att komma igång tidigt med svenska för invandrare (SFI) och ges möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen.
  • Tvåårsbegränsningen på SFI-utbildningen tas bort. Alla ska ha rätt att få lära sig språket i sin takt.
  • SFI-undervisningen ska utgå från ett feministiskt och antirasistiskt perspektiv.
  • SFI-undervisningen utgå från individens egna förutsättningar och behov. För att skapa praktiska förutsättningar för detta i kommuner med litet flyktingmottagande bör samverkan ske med närliggande kommuner. SFI-undervisningen ska också kvalitetssäkras.

Människors möjligheter att studera ska inte vara beroende av individens ekonomi.

Inför en studielön

Studiemedelssystemet ska likställas med arbete i förhållande till sociala trygghetssystem. För att säkra en hög kvalitetsnivå i den högre utbildningen bör genus-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiska perspektiv genomsyra utbildningarna och genomförs med inslag av normkritisk pedagogik.

Vi vill se en total översyn av resurstilldelningssystemet för högre utbildning ur ett könsmaktsperspektiv. Det behövs också en total översyn av det befintliga studiefinansieringssystemet ur ett könsmaktsperspektiv och att det nuvarande studiefinansieringssystemet på sikt ersätts med studielön. Detta nya system ska utformas så att alla studenter ska ha tillgång till de sociala trygghetssystemen och ska till exempel kunna kombinera föräldraskap med heltidsstudier.

 

Fördjupning

Ladda ner ”Universitet högskola och forskning”

F! arbetar för att:

  • Obligatoriska moment rörande perspektiv genus, funktionalitet, hbtq och antirasism införs i klientorienterade yrkesutbildningar.
  • Könspyramiden inom akademin måste brytas. Det ska vara minst ungefär hälften kvinnor på alla poster och på alla nivåer inom akademin.
  • Varje doktorand ska ha rätt till en bihandledare och ska ha tillgång till en mentor under sin forskarutbildningstid.
  • Gör individuell karriärplanering till norm inom forskarutbildningen.
  • Den högre utbildningen är avgiftsfri för alla studenter.
  • Forskningsmedel som öronmärkts för genusforskning ska utgå till projekt där genus är i centrum för forskningen.
  • Stärk samhällsvetenskaplig och humaniora forskning.
  • Stärk intersektionalitetsperspektivet i tilldelningen av forskningsmedel.
  • Alla studenter får gratis kollektivtrafik oavsett avstånd till skola eller universitet.

Sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik samt klimatkunskap ska föras in i examensmålen.

Lärare och rektorer ska examineras inom intersektionalitet

Vi anser att lärarutbildningen och rektorsutbildningen bör få ett obligatoriskt könsmakts-, funktionalitets-, hbtq-, antirasistiskt-, genus- och klassperspektiv. Utexaminerade lärare ska få kontinuerlig vidareutbildning kring dessa områden. Vi tycker att sex- och samlevnadsundervisning, normkritisk pedagogik samt klimatkunskap förs in i examensmålen för lärarprogrammen.

Fördjupning

Ladda ner ”Lärarutbildningen”

F! arbetar för att:

  • Lärarexamen inbegriper dokumenterade kunskaper om alla diskrimineringsgrunder.
  • FN:s barnkonvention ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen och rektorsutbildningen.
  • FN:s resolution 1325 om kvinnors inflytande i fredsprocesser och konfliktområden ska bli en obligatorisk del av lärarutbildningen och rektorsutbildningen.
  • Fritidspedagoger ska ges lärarlegitimation.
  • Rektorer ska inneha dokumenterad pedagogisk utbildning motsvarande en lärarutbildning.

Förskola och skola inte lämpar sig för företagsamhet som drivs med uttalat vinstintresse.

Lojalitetskrav och tystnadskultur

Skolan har en nyckelroll i en samhällsutveckling som har som mål jämställdhet, jämlikhet och frihet från alla former av diskriminering. Vinstintressen inom privata utbildningsanordnare är en försvårande omständighet. Inte sällan är arbetsmiljön präglad av lojalitetskrav i förhållande till företaget, parad med en utbredd tystnadskultur inför föräldrar och media vid missförhållanden.

Fri etableringsrätt, fri betygssättning och fria vinstuttag?

Påtryckningar från ledningen gällande betygssättning förekommer, ibland samtidigt med uttalat ogillande av fackliga aktiviteter. Skolan hör till välfärdsstatens kärnområde. Skolan är samtidigt myndighetsutövning. Undervisningen ska bedrivas i linje med en fastställd läroplan och man ska sätta betyg. Eleverna har skolplikt. Detta är svårt att förena med fri etableringsrätt, fri betygssättning och fria vinstuttag.

Problem med ökad segregation

Inget tyder på att friskolor generellt skulle vara sämre än kommunala skolor men på systemnivå uppträder problem såsom betygsinflation, ökad segregation, skev resursfördelning och ett ständigt växande regelverk för att stävja missbruk av vinstintresset. Utan att vilja förbud mot utbildning i andra former än den kommunala menar vi att förskola och skola inte lämpar sig för företagsamhet som drivs med uttalat vinstintresse.

F! arbetar för att:

  • Fria förskolor ska inte får fördelar gentemot kommunala förskolor och grundskolor.
  • För förbud mot vinstutdelning inom förskolan, grundskolor och gymnasieskolan.
  • Friskolor inte ska få neka personer med funktionsnedsättning plats och stöd. Friskolorna ska vara öppna för alla och ingen ska nekas på grund av särskilda stödbehov.
  • För möjlighet till ett kommunalt veto vid etablering av nya friskolor.
  • All förskoleundervisning i såväl kommunala som friskolor ska bli vetenskapligt grundad, konfessionslös och sekulär.

Det gäller för all anställd personal, barn, elever och studenter.

Demokratiska arbetsformer

För att alla dessa grupper ska ha inflytande över sin arbetssituation och en god arbetsmiljö måste elev- och studentinflytande, liksom demokratiska arbetsformer inom skola och utbildning, vidareutvecklas och stärkas. För att kunna utveckla kunskap och förmågor måste såväl den fysiska som den psykosociala arbetsmiljön vara stimulerande och trygg. Det innebär ökade satsningar på den fysiska miljön i grund och gymnasieskolor och att psykosociala aspekter, som trakasserier, diskriminering och annan kränkande behandling hamnar i fokus.

Kontaktperson i diskrimineringsfrågor

Normgivande lagstiftning utgör en viktig del i det arbetet, men lärosäten och skolor måste också garanteras resurser och kompetens för att kunna bedriva ett effektivt och kvalitativt likabehandlingsarbete. För att underlätta för elever som blivit diskriminerade att påtala problemet hos lärare, skolledning, DO eller på annat sätt få upprättelse, föreslår vi att varje skola ska vara skyldig att ha en anställd kontaktperson i diskrimineringsfrågor. Dessa kontaktpersoner ska fungera som en länk mellan elever och deras föräldrar å ena sidan och skolpersonal å den andra. Kontaktpersonen ska ta tillvara elevernas intresse när eleverna ansett sig ha blivit diskriminerade, och kan med fördel även arbeta med annat förebyggande arbete mot diskriminering. Kontaktpersonen måste ha kompetens i diskrimineringsfrågor och bör inte vara en lärare då det blir märkligt om en elev vill anklaga kontaktpersonen för diskriminering när denne undervisat.

F! arbetar för att:

  • Elev- och studentinflytande måste vidareutvecklas och stärkas.
  • Demokratiska arbetsformer måste vidareutvecklas och stärkas.
  • Kontaktperson i diskrimineringsfrågor på varje skola!
  • Lärosäten och skolor måste garanteras resurser och kompetens för att kunna bedriva likabehandlingsarbete.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.