Sexualitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter

Frihet att bestämma över sin kropp och uttrycka sin sexualitet.

Frihet att bestämma över sin kropp och uttrycka sin sexualitet.

F! arbetar för att:

  • verka för inrättandet av ett nationellt resurs- och kunskapscentrum för sex och samlevnadsfrågor.
  • verka för inrättandet av sexualrådgivningsmöjligheter inom alla landsting. Detta ska ingå i högkostnadsskyddet.
  • verka för att personal inom alla myndigheter och instanser som möter människor, där sexualiteten kan vara en aspekt att ta hänsyn till, utbildas i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Denna kunskap ska även inkludera perspektiv på antirasism, hbtq, funktionalitet, könsidentitet och ålder.
  • verka för att internationellt bistånd inte ska kunna villkoras med avseende på sexuell hälsa och reproduktiva rättigheter.

Feministiskt initiativs syn på sexualitet, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och samlevnad utgår ifrån ett normkritiskt perspektiv. Människor porträtteras, behandlas och förväntas vara och göra olika saker beroende på sitt kön och/eller könsidentitet. Inte minst gäller detta sexualitet. Personer som bryter mot köns- och sexualitetsnormer kan bli osynliggjorda och bestraffade på olika sätt. Detta möjliggörs inte minst på grund av vårt rättssystem och välfärdssystem, som är uppbyggt kring dessa normer. Dessa samhälleliga normer måste därför synliggöras och ifrågasättas. Genom att frigöra oss från tanken om heterosexualitet som norm och ett binärt könstänkande kan vi motverka diskrimineringen av homosexuella, bisexuella och transpersoner. Feministiskt initiativs vision kring sexualitet och sexuella rättigheter handlar om alla människors självklara rätt att uttrycka sin könsidentitet och sexualitet på de sätt de önskar, samt att få leva i enlighet med dessa önskemål. Alla människor ska ha friheten att bestämma över sina kroppar och uttrycka sin sexualitet utan risk för diskriminering och utnyttjande.

Skola och media är centrala arenor för skapandet av kulturella normer och ideal för genus, sexualitet och identitet, eftersom de normer som presenteras av utbildare och medieproducenter påverkar unga människors förhållande till sin kropp och sexualitet. Det är därför viktigt att synliggöra och förändra vilka normer som förmedlas från barndomen, men även under resten av livet. Sexualiteten är en viktig del av livet hos de flesta människor och genom hela livsloppet, från barndomen till ålderdomen. Därför är det av största vikt att det finns ett aktivt arbete kring sexuell och reproduktiv hälsa för alla grupper av människor ur ett mångfaldsperspektiv, som bejakar alla delar av sexualiteten och alla människors särskilda behov. Barns sexualitet upplevs idag ofta som tabu och hanteras därför bristfälligt inom barnomsorgen. Äldre människors sexualitet ignoreras ofta trots att kroppsliga förändringar till följd av ålderdom kan ha faktiska konsekvenser för sexualiteten, både fysiskt och psykiskt. Personer med funktionsnedsättningar drabbas ofta av fördomar kring sin sexualitet och har ofta dålig tillgång till ungdomsmottagningar och mödrahälsovård.

Sex- och samlevnadsfrågor måste få ett mer centralt perspektiv i välfärdspolitiken. Det saknas idag kunskaper och resurser för hur olika professioner och instanser kan samordna och arbeta med dessa frågor. Alla människor har inte heller möjlighet att vända sig någonstans med frågor och rådgivning kring sexuell problematik. Människors sexuella hälsa ska inte bero på bostadsort eller ekonomi.

Sett ur ett globalt perspektiv har människor långt ifrån samma möjligheter till identitetsskapande och samlevnad som i Sverige, trots att vi inte heller här nått ända fram. Sexualitet måste därför även ses ur ett internationellt perspektiv. Feministiskt initiativ solidariserar sig med människors kamp världen över för rätten till fri abort och preventivmedel, samkönad samlevnad, mot våldtäkt som krigsmedel, mot barnäktenskap, människohandel och trafficking. Vi väljer att företräda de grupper som på en strukturell och global nivå har mindre makt, vare sig det beror på kön, ekonomi eller geografisk plats.

Ett samhälle där alla kan bestämma över sin kropp kan alla även fritt definiera sitt könsuttryck

Feministiskt initiativ vill se en värld där människor fritt kan definiera och uttrycka sitt kön och där alla har rätten att bestämma över sin egen kropp. Transvården och intersexvården är idag en långsam och smärtsam upplevelse för många personer. Systemet behöver förändras i grunden, individens behov av vård måste ligga i fokus. Feministiskt initiativ vill se en transvård och intersexvård som är tillgänglig och ickediskriminerande. Förutom att processen idag är alldeles för lång, är även väntetiderna det. Därför behöver resurser tillsättas som säkerställer att transvården standardiseras i hela landet.

Det måste till en bred samhällelig uppslutning med utbildningar och rutiner för att vända stigmat som riktar sig mot transpersoner. Alternativet och dess konsekvenser känner vi redan till idag – hat, våld, hot och osynliggörande med en kraftigt ökad risk för självmord som resultat. Idag upprätthålls förtryckande könsnormer av staten och de som bryter mot könsnormerna utsätts ofta för våld och stigmatisering samt drabbas i större utsträckning än andra av fattigdom. Vi vill istället se en aktiv politik mot diskriminering där rättsväsende, socialtjänst, skola och sjukvård utbildas i transpersoners livsvillkor och arbetar aktivt för att minska diskriminering mot dessa personer. Det är viktigt att transpersoners vittnesmål tas på allvar i denna process och att de ses som sakliga aktörer.

Juridiska kön och personnummer

Feministiskt initiativ har en vision om avskaffande av juridiska kön. Vi ser att vägen dit är lång och att andra viktiga förändringar av hur de juridiska könen tilldelas och används måste genomföras snarast. Det är av största vikt att alla människor ska få tillgång till ett juridiskt kön som bättre representerar vem de är. För att detta ska bli möjligt måste utredningarna för könsbekräftande vård och juridisk kön separeras så snart som möjligt.

Feministiskt initiativ är för fortsatt könsuppdelad statistik som ett verktyg i jämställdhetsarbetet, insamlandet av könsuppdelad statistik måste dock förändras. Det måste finnas fler än två alternativ och individens självidentifikation måste vara avgörande. Därför ser vi ett behov av att införa ett tredje juridiskt kön, parallellt med förändringar som förenklar processen och stärker självbestämmandet kring juridiska kön. Likaså ser vi ett behov av att införa könsneutrala personnummer. Detta skulle göra att färre transpersoner och intersexpersoner dagligen utsätts för potentiellt hotfulla situationer i vardagliga situationer där personnummer måste uppvisas, exempelvis på bibliotek, på gymmet, på krogen eller i en anställningsintervju. Juridiskt kön ska betraktas som högst privat information som den enskilde bör ha möjlighet att dölja om så önskas.

I takt med att lagstiftningen förändrats de senaste åren, till exempel när en könsneutral äktenskapsbalk infördes och medborgarskapskravet vid juridiskt könsbyte ersattes av folkbokföringsland, har en del juridiska problem uppstått för personer som fallit mellan stolarna. Detta kräver också justeringar i lagstiftningen. Feministiskt initiativ vill undanröja alla juridiska problem som lever kvar vid ändring av juridiskt kön som följd av tidigare lagar och lagändringar. Även myndighetsutövningen måste genomgå anpassningar i linje med nuvarande lagstiftning och Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Feministiskt initiativ vill se en transvård med individens behov och önskemål i fokus. Vilja eller förmåga att anpassa sig efter en specifik könsroll eller könsuttryck ska inte påverka bedömningen av vård. Förkortade kötider skulle kunna förbättra transpersoners psykiska ohälsa. I fall som rör barn ska beslut om vård fattas utifrån barnets bästa. När en önskad underlivsoperation tidigast bör genomföras ska bestämmas av en medicinsk bedömning, inte av en fast åldersgräns. Det förekommer fall där unga personer, deras vårdnadshavare och läkare ser ett akut behov av vårdinsatser för att minska personens lidande. På grund av nuvarande lagstiftning kan läkare då rekommendera familjen att själva betala för att genomföra operationen utomlands. Det är en ohållbar lösning där barn riskerar onödigt lidande och där familjens ekonomi får avgöra istället för medicinska bedömningar.

Värderingar, bemötande och diskriminering

Folkhälsomyndigheten visar i sin rapport “Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland transpersoner” från 2015 att ohälsan hos transpersoner i Sverige är väldigt hög. I en enkät med 800 svarande uppger fler än var tredje att de under det senaste året allvarligt övervägt att ta sitt liv. Många känner sig otrygga i vardagen, var femte har blivit utsatt för våld på grund av sin transidentitet och en av tre har blivit utsatt för psykiskt våld. Rapporten visar också på ett lågt förtroende för samhällsinstanser vilket visar att samhället misslyckats med att inkludera och möta upp transpersoners behov.

Cisnormen i dagens Sverige är stark. Den utgår från att alla är antingen kvinnor eller män och att alla identifierar sig med det kön de tilldelades vid födseln. Mer forskning och informationsinsatser behövs för att höja kunskapen om ojämlika strukturer som drabbar transpersoner. För att förbättra transpersoners hälsa krävs ett omfattande arbete för att motverka diskriminering och förbättra bemötandet av transpersoner i hela samhället. Offentliga instanser måste gå före i arbetet med ett likvärdigt bemötande av transpersoner.

Intersexpersoners rättigheter

Feministiskt initiativ vill stärka intersexpersoners rättigheter genom att se till att intersexpersoners kroppsliga integritet och självbestämmande stärks. Personer som föds med en kropp som på olika sätt inte överensstämmer med tvåkönsnormens förväntningar av biologiskt kön ska, så fort de själva kan välja, kunna bestämma sitt juridiska kön. Medicinska beslut som fattas ska bygga på informerat samtycke och inte på samhällets snäva och binära normer kring kön.

F! arbetar för att:

  • verka för alla människors rätt att kostnadsfritt ändra sin egen juridiska könstillhörighet utan krav på utredning eller kroppsliga ingrepp. Byte av juridiskt kön ska vara en enkel process och handläggningen ska ske skyndsamt.
  • verka för att avskaffa åldersgränsen för byte av juridiskt kön.
  • verka för att personer som ingått registrerat partnerskap ska kunna byta juridiskt kön utan att omvandla partnerskapet till äktenskap, eller tvingas ta ut skilsmässa.
  • verka för att svenska medborgare som är folkbokförda utomlands ska kunna ändra juridiskt kön i Sverige på samma villkor som andra.
  • verka för att ett tredje juridiskt kön införs. För att detta ska ske på rätt sätt krävs att valfrihet kring juridiska kön redan är infört eller införs samtidigt.
  • verka för att utreda möjligheten att avskaffa de juridiska könen.
  • verka för att personnummer görs könsneutrala.
  • verka för att de diagnoser som berättigar till transvård ändras från psykiska diagnoser till en egen diagnoskategori så snart som möjligt. Möjligheten att helt slopa diagnoser med samma tillgång till kostnadsfri vård bör utredas.
  • verka för att transpersoners rätt att bestämma över sin egen kropp ska stå i centrum vid vårdbehov. Detta ska stå i centrum även vid utredningar kring behov av könskorrigerande och könsbekräftande vård och behandling. Fi ska även verka för att förenkla för transpersoner att få ett godkännande för att få plastikopererade kroppskorrigeringar.
  • verka för att åldersgränsen för underlivskirurgi avskaffas. Medicinska bedömningar ska vara det som avgör i varje enskilt fall, oavsett ålder. Barnets vilja och bästa tillsammans med en vårdnadshavares samtycke ska räcka.
  • verka för att all transvård, inklusive underlivskirurgi, är ett beslut mellan individen och dess läkare. Dagens system där Socialstyrelsen tar beslut ska slopas.
  • verka för att alla som är bosatta i Sverige ska ges rätt till samma subventionerade könsbekräftande vård. Detta innebär att papperslösa, som för närvarande inte har tillgång till transvården, ska ha rätt till vårdinsatser.
  • verka för att transvården genom hela landet ska standardiseras.
  • verka för att transvården ska bli mer tillgänglig för ickebinära personer. Vården ska ha personens individuella behov i fokus.
  • verka för att väntetiderna inom transvården kortas.
  • verka för att resurser ska läggas på ökad forskning och statistik kring transpersoners hälsa och välmående.
  • verka för att utöka medvetenheten om och skyddet mot det systematiska, inte sällan livshotande, våld som transpersoner utsätts för.
  • verka för att skapa fler utbildningsplatser för psykologer och socionomer med specialinriktning på könsdysfori, transsexualism och övriga könsidentitetsfrågor, samt utöka antalet mottagningar med specialistteam.
  • verka för att antidiskrimineringsklausuler med transperspektiv upprättas vid offentliga upphandlingar.
  • verka för att även barn och andra närstående till personer som omfattas av lagstiftningen om hets mot folkgrupp ska skyddas, även om de själva inte tillhör någon utsatt grupp. Dessa barn måste även omfattas av lagstiftning om förbud mot diskriminering.
  • verka för att personer under 18 år ska kunna driva diskrimineringsärenden utan målsmans godkännande.
  • verka för att kompetensen kring transpersoner hos myndigheter ska höjas.
  • verka för att Skatteverket ska kartlägga och underlätta de administrativa problemen vid ändring av personnummer eller andra personuppgifter. Detta ska göras för att förenkla möjligheten att få ut exempelvis nya betyg och intyg.
  • verka för att alla offentliga platser och verksamheter ska vara tillgängliga även för transpersoner. Sjukhus, omklädningsrum, fängelser, toaletter och andra lokaler måste byggas med alla könsidentiteter i åtanke, till exempel genom könsneutrala omklädningsrum.
  • verka för att transkompetens tydligare ska inkluderas i utbildningar för polis, socialtjänst, lärare, rättsväsende och samtliga vårdyrken.
  • verka för att berörda lärare vidareutbildas i hur sexualundervisningen kan inkludera transperspektiv.
  • verka för att sjukvårdens och berörda myndigheters kunskaper om transpersoner som föräldrar ökar.
  • verka för att kunskapen om och förståelsen för transpersoners livsvillkor ökar inom vård, skola och omsorg, i syfte att förbättra bemötandet och motverka diskriminering.
  • verka för att säkra tryggheten och säkerheten för asylsökande transpersoner på landets alla asylboenden. Bland annat genom krav på hbtq-kompetens, ökad medvetenhet om olikheter människor emellan, likabehandlingsplaner och tillräcklig bemanning.
  • verka för att alla medicinska beslut inom intersexvården ska bygga på informerat samtycke.
  • verka för att alla medicinskt omotiverade och/eller kosmetiska kirurgiska ingrepp på barn som föds med kroppar som inte överensstämmer med de förväntningar som utgår ifrån tvåkönsnormen förbjuds.
  • verka för att intersexpersoner som är i behov av könsbekräftande vård, behandling och stöd ska erbjudas det.
  • verka för att intersexpersoners vård ska genomsyras av delaktighet för patienten samt vara anpassad till det individuella vårdbehovet oavsett om personen är myndig eller inte.
  • verka för att alla barn och unga som är intersex, samt deras föräldrar, ska få information och stöd för att i sin tur kunna ge barnet det stöd det behöver under sin uppväxt.
  • verka för att kompetens kring intersexpersoner tydligare ska inkluderas i utbildningar för lärare och samtliga vårdyrken.

Att få adekvat stöd ska vara en rättighet för alla.

Kunskaper om och tillgång till preventivmedel för att skydda sig mot könssjukdomar och oönskade graviditeter är fundamentalt för den sexuella och reproduktiva hälsan. Vi vill se en ökad kunskap inom, och större spridning av, det preventiva arbetet. Ungdomsmottagningarnas verksamheter måste säkerställas. Att få adekvat stöd ska vara en rättighet för alla och inte vara olika beroende på bostadsort. Tillgång till prevention- och sexualrådgivning ska finnas tillgänglig inom varje landsting. Ungdomar ska erbjudas gratis preventivmedel och icke-hormonella sådana ska uppmuntras. Arbetet måste också breddas och nå ut till fler målgrupper. I dagsläget förbises ofta ungdomar med funktionsnedsättning i preventionssammanhang, till exempel i sexualundervisning och av ungdomsmottagningar. Vuxna som lämnat långa relationer och äldre människor, som kan få förändrade sexualliv, kan också behöva uppdatera sina kunskaper kring nya preventivmedel och STI.

Hiv

Hiv-preventionen och vården för hiv-positiva måste ses över och förbättras. De flesta människor som lever med hiv har blivit smittade genom sexuella kontakter. Insatser för att möta hiv-epidemin måste därför innehålla sexualundervisning, kondomanvändning och jämställdhet. För att minska spridningen av sexuellt överförbara sjukdomar krävs det att alla inblandade tar ansvar för säkrare sex.

Prevention verkar bäst om det ses som ett gemensamt ansvar som inte åläggs enskilda grupper. Trots det så har Sverige en av världens hårdaste smittskyddslagstiftningar som stigmatiserar hiv-positiva istället för att sträva efter att minska spridningen av hiv. Det stigma som ännu omgärdar hiv är kränkande för den som lever med hiv och utgör ett hot mot god prevention. Lagen skapar även en rättslös situation för personer som bär på hiv-viruset som av smittskyddsläkaren kan dömas till tvångsvård på i princip obegränsad tid. Utfallet av lagen visar på den diskriminering som genomsyrar sjukvården då den enbart används mot icke-vita personer, prostituerade och personer med beroendeproblematik.

Människor i prostitution

Feministiskt initiativ vill se fler riktade och uppsökande stödinsatser till alla som säljer sex, oavsett kön och sexuell läggning. Arbetet mot prostitution utgår ofta från idén att den som säljer sex är en kvinna och att den som köper sex är en man. Även om antalet köpare till största delen är män så finns även ett stort antal pojkar, män och transpersoner bland de som säljer sex. De riktade insatserna för att stödja människor ur prostitution måste därför ta hänsyn till detta. De måste också ta hänsyn till att internet är en växande arena för sexhandel där det krävs ökade insatser. Var försäljningen sker får inte hindra preventionsarbetet. Organisationer som delar ut kondomer till människor i prostitution ska inte kunna avhysas med motiveringen att de ”uppmanar till brott”, då detta leder till ökad utsatthet och större risker för redan utsatta människor.

F! arbetar för att:

  • Undervisningen ska ha sin utgångspunkt i ett normkritiskt perspektiv och inkludera temat gränssättning.
  • verka för ett normkritiskt och öppet förhållningssätt till sexualitet i undervisning och bland skolpersonal. Skolpersonalen ska ha kompetens kring antirasism, hbtq, funktionalitet och könsidentitet.
  • verka för att alla kommuner ska vara skyldiga att inrätta ungdomsmottagningar.
  • verka för att alla ungdomsmottagningar ska vara tillgängliga, både avseende fysisk tillgänglighet och kompetens hos personalen.
  • verka för att preventivmedel ska subventioneras till unga i alla landsting i Sverige.
  • verka för att öka resurserna till hiv-preventiva insatser och arbetet för att minska stigmatiseringen av hiv-positiva. Vårdpersonal ska kompetensutvecklas.
  • verka för avskaffande av möjligheten att neka personer hiv-test om de ber om det.
  • verka för att informationsplikten ska avskaffas, liksom möjligheten att tvångsvårda och fängsla hiv-positiva på grund av deras sjukdom.
  • verka för att alla landsting ska erbjuda subventionerad medicinering mot biverkningar av bromsmediciner.
  • verka för fler riktade insatser till personer, oavsett kön och sexuell läggning, som säljer sex på olika arenor. Det ska alltid finnas möjlighet till stöd för att sluta med prostitution.

Aborträtt

Rätten till fri abort är en nödvändig rättighet för att säkra gravidas hälsa. Livmoderbärare ska kunna agera som autonoma individer med oinskränkt rätt över sina egna kroppar. Rätten till fri abort ifrågasätts såväl inom Sveriges gränser som utanför. Motståndet mot aborter måste ses i ett globalt sammanhang där många förvägras denna rättighet. Därför är det av stor vikt att Sverige som stat aktivt driver och arbetar för sexuell och reproduktiv hälsa, nationellt och internationellt. I en del länder tillämpas en så kallad samvetsklausul, vilken ger vårdpersonal rätt att vägra utföra aborter på grund av religiös tro eller liknande. Konsekvensen av detta kan bli att en abortsökandes hälsa och rättigheter inte tillgodoses. Feministiskt initiativ är starkt kritiska till en samvetsklausul och ska arbeta emot att en sådan införs i Sverige.

Assisterad befruktning

Feministiskt initiativ vill se en familjepolitik bortom heteronormen. Många av Sveriges lagar som reglerar villkoren för vår reproduktion skapades för länge sedan då samkönade par och transpersoner inte tilläts bli föräldrar. Idag har steriliseringskraven på transpersoner avskaffats och samkönade par har rätt till assisterad befruktning, men många hinder kvarstår för regnbågsfamiljer och deras barn. Till exempel är reglerna för IVF fortfarande anpassade efter en heterosexuell norm där endast en av könscellerna får komma från en donator. Det innebär en begränsning för samkönade par som vill donera ägg till varandra inom paret och för transmän som inte själva vill bära ett barn men som har ägg eller sedan tidigare nedfrysta ägg. Vi ser också en diskriminering mellan samkönade och heterosexuella par som får barn genom assisterad befruktning, där kvinnan som inte fött barnet i ett lesbiskt par måste intyga sitt föräldraskap. Detta till skillnad från heterosexuella par där mannen till den som föder barn automatiskt blir förälder genom faderskapspresumtionen, oavsett civilstatus. Ett problem är också att många landsting bara tillåter att en av parterna genomgår assisterad befruktning. Det gör att exempelvis ett lesbiskt par inte kan välja att föda var sitt barn.

F! arbetar för att:

  • verka för fri och laglig abort i hela världen. Tills det är uppnått måste livmoderbärare i länder där abort inte är lagligt välkomnas till Sverige för att göra abort på samma villkor som livmoderbärare bosatta i Sverige.
  • verka för att stoppa införandet av en samvetsklausul för vårdpersonal.
  • verka för livmoderbärares rätt att välja abortmetod. För att säkra denna rätt bör barnmorskor ges möjlighet att handlägga medicinska aborter.
  • verka för att rätten till assisterad befruktning ska vara på samma villkor för samkönade relationer och ensamstående som för heterosexuella par.
  • verka för att tillåta embryodonation, det vill säga att både donerad sperma och ägg får användas i en och samma IVF-behandling.
  • verka för att de landsting som bara tillåter assisterad befruktning av en av parterna i en relation där båda kan bära barn ändrar sina regler.
  • verka för att nuvarande faderskapspresumtion ändras till en könsneutral föräldraskapspresumtion, oavsett civilstatus, så att samkönade föräldrar inte särbehandlas.
  • verka för att ärenden med barn som kommer till genom assisterad befruktning utomlands ska hanteras på samma sätt oavsett föräldrarnas civilstatus eller sexuella läggning.
  • verka för att så kallad ”embryoadoption” ska tillåtas, oavsett civilstatus och sexualitet hos de blivande föräldrarna. Idag kan endast en person med livmoder som är gift få ett donerat ägg befruktat med spermie från en tredje person utan hinder av lagen. Två kvinnor som har nedfrysta befruktade ägg från en av kvinnorna får idag inte välja att ett av dessa ägg ska bäras av den andra kvinnan.
  • verka för att en utredning tillsätts för att utvärdera möjligheterna att eliminera potentiellt diskriminerande lagstiftning inom reproduktiv hälsa och rättigheter.

Att en kvinna för andras räkning föder ett barn är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnans kropp.

Att en kvinna för andras räkning bär och föder ett barn, så kallat surrogatmödraskap, är inte tillåtet i Sverige idag. Surrogatmödraskap handlar om att ett kontrakt upprättas mellan en surrogatmamma och ett beställande par. Kontraktet innebär att kvinnan avtalar bort rätten till sin kropp samt vårdnad och kontakt med barnet efter förlossningen. Beställare och kliniker kontrollerar ofta helt och hållet kvinnans leverne under graviditeten.

Den globala industri som surrogatmödraskap utgör beräknades år 2012 omsätta 13,5 miljarder kronor. Surrogatmödraskap är intimt kopplat till kön, klass och etnicitet. Många av de par som använder utländska surrogatmödrar kan inte tänka sig att adoptera ett barnhemsbarn från landet ifråga. Även i de fall där det inte förekommer pengar handlar surrogatmödraskap om handel med barn och om att kvinnans självbestämmanderätt avtalas bort. Feministiskt initiativ stödjer Europaparlamentets resolution som fastslår att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem där kvinnans kropp och reproduktiva organ utnyttjas.

Så kallat altruistiskt surrogatmödraskap hänger ihop med kommersiellt surrogatmödraskap på så sätt att efterfrågan på barnfabriker ökar i länder som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap. När ett fenomen normaliseras och efterfrågan ökar, ökar också den kommersiella handeln med kvinnors kroppar i fattigare delar av världen.

Feministiskt initiativ anser att synen på ”altruism” är djupt problematisk. Det är omöjligt att kontrollera huruvida pengar eller andra gåvor förekommit eller om andra typer av påtrycknings- eller maktmedel har använts. Detta gäller även – och kanske i synnerhet – när det handlar om närstående vänner eller familjemedlemmar. Surrogatmödraskap uttrycker en av de äldsta patriarkala tankefigurerna i världen, att en kvinna förväntas ”ställa upp” och att kvinnokroppen är ett redskap tillgängligt för andra.

Att vara gravid och att genomgå en förlossning är något av det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. För att nämna några av riskerna utöver dödsfall kan kvinnan drabbas av exempelvis avföringsinkontinens, depression, havandeskapsförgiftning eller giftstruma. Effekterna av en graviditet, både fysiska och psykiska, är omöjliga att sia om på förhand.

Feministiskt initiativ har förståelse för den smärta som ofrivillig barnlöshet innebär. Denna längtan får dock inte inskränka mänskliga rättigheter. Feministiskt initiativ anser att varken kvinnors kroppar eller barn är handelsvaror.

 

F! arbetar för att:

  • verka för att surrogatmödraskap inte ska vara tillåtet i Sverige.
  • verka för att kvinnors fulla beslutanderätt över sin egen kropp säkerställs, inklusive rätten till abort.
  • motverka den globala industri som är surrogatmödraskap, samt all form av handel med kvinnors kroppar och med barn.

För att kunna diskutera internationell adoption måste vi förstå utgångspunkten och historien bakom den internationella adoptionen som den ser ut idag. Adoption bör förstås som en del av en ojämställd, ojämlik, postkolonial och global struktur där merparten sändarländer utgörs av antingen forna västkolonier eller länder som står under västerländsk kontroll. Merparten mottagarländer utgörs av resursstarka länder i det politiska väst och flödet av barn är enkelriktat. Internationell adoption måste förstås ur ett feministiskt klassperspektiv, där det främst är en resursstark medelklass som adopterar och socioekonomiskt utsatta barn som adopteras bort från föräldrar med svaga positioner i patriarkala samhällssystem.

Samkönade par har haft laglig rätt att adoptera sedan 2003, trots detta samarbetar Sveriges adoptionsbyråer sällan med adoptionsbyråer i andra länder som tillåter det. Att diskrimineringen mot samkönade par fortsätter är inget som Feministiskt initiativ kan acceptera. Ingen diskriminering mot bakgrund av sexuell läggning eller könsidentitet ska tillåtas i adoptionsförfaranden. Svensk jämställdhets- och jämlikhetssträvan ska dock inte ske på bekostnad av personer i andra länder. För att barnens bästa ska stå i centrum måste adoption erkännas som en skyddande verksamhet som finns för att ge lagligt adopterbara barn den familj de har rätt till, inte som en reproduktiv möjlighet eller rätt för vuxna personer som önskar bilda familj, oavsett kön, sexualitet eller levnadsvillkor.

Sverige har undertecknat Haagkonventionen, som berör skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner. Där står bland annat att det är mottagarlandet som utreder familjens lämplighet när det gäller att ta emot ett utländskt barn för adoption och att det är ursprungslandet som utreder om barnet kan adopteras. Endast om barnet inte kan stanna i sin ursprungsfamilj och inte heller få en familj inom ursprungsstaten ska internationell adoption bli aktuellt. Så ser det dock inte ut idag. Haagkonventionen följs inte, varken i Sverige som mottagarland eller i sändarländer. Sverige ska enligt Haagkonventionen inte adoptera från länder som inte når upp till kraven för adoption, men det görs likväl. Länder som har möjlighet att ge barn en familj inom ursprungsstaten adopterar bort dem till bland annat Sverige. Barn som lever i fattiga familjer adopteras bort i utbyte mot att familjen får ekonomiskt stöd.

Feministiskt initiativ står upp för utsatta familjer globalt, inte bara i Sverige. Därför verkar vi främst för familjebevarande och att barn så långt det är möjligt får stanna i sina ursprungsfamiljer.

Feministiskt initiativ verkar också för att Haagkonventionen och dess krav på rättvisa adoptioner ska följas i samtliga länder från vilka Sverige adopterar. Sverige måste sätta större press på de länder som har möjlighet att adoptera inhemskt, för att lättare möjliggöra för barn att återförenas med sina biologiska föräldrar.

När en adoption väl sker måste familjen som tar emot barnet vara väl medveten om den situation i vilken barnet befinner sig. Även socialhandläggarna som har hand om fallet ska vara medvetna om vad en adoption kan innebära för ett barn. Föräldrautbildningen som adoptivföräldrarna går på måste kompletteras. Barnet kan komma att utsättas för rasism och i de fall där adoptivföräldrarna inte utsätts för samma strukturella förtryck och diskriminering är det viktigt att de görs medvetna om normerna barnet utsätts för.

Adopterade löper en fyra gånger högre risk att begå självmord än andra jämnåriga och drabbas i större utsträckning av depression. Inte bara föräldrar och socialhandläggare ska vara medvetna om vad adoption kan innebära för ett adopterat barn, i såväl ung som vuxen ålder. För att motverka depression och självmord hos adopterade behöver myndigheter som möter barn och ungdomar i deras vardag och myndigheter som särskilt arbetar med psykisk hälsa utbildas i adoptionsfrågor.

Barn som adopteras har inte valt sin situation själva, varken de som adopteras på etiska grunder eller de som adopteras på oetiska grunder. Möjligheten att lära sig sitt första modersmål och träffa sin biologiska familj måste finnas för de som vill. Adopterade ska ha möjligheten att lära sig språket som deras biologiska familj talar. Idag har adopterade inte rätt till hemspråksundervisning i sitt första modersmål. Feministiskt initiativ vill att adopterade ska ha tillgång till avgiftsfria studier i sitt första modersmål oavsett ålder.

Adopterade ska ha möjlighet att ta kontakt med sin biologiska familj. Som det ser ut idag ligger postadoptionsservice, som röttersök och återresor, på adoptionsorganisationerna. Dessa organisationer representerar privata intressen som kan kräva både medlemskap och avgifter för den adopterade. Återförening måste möjliggöras genom stöd till adopterade, ekonomiskt och psykiskt, genom statlig eller kommunal verksamhet.

För en global feminism, solidarisk med barn över hela världen, vill Feministiskt initiativ se till att barn får den familj de har rätt till.

F! arbetar för att:

  • verka för att Sverige inte ska samarbeta med adoptionsländer som systematiskt förfalskar och manipulerar adopterades dokument.
  • verka för att Sverige ska ställa krav på länder att ratificera och följa Haagkonventionen.
  • verka för att Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF), ska förbättra granskningen av de barnhem som samarbetar med de adoptionsbyråer och organisationer med vilka Sverige har avtal.
  • verka för ett statligt bidrag till vuxna adopterade. Detta bidrag ska vara möjligt att söka för ärenden relaterade till postadoptionsservice, som återresor, studier i första språk, röttersök och liknande.
  • verka för att all post-adoption service för adopterade ligger på statlig eller kommunal nivå.
  • verka för avgiftsfria studier i första modersmål för adopterade oavsett ålder.
  • verka för att föräldrautbildningarna ska kompletteras med obligatoriska studier i rasism och vithetsnormer.
  • för att föräldrautbildningarnas kurslitteratur ska ses över och inkludera böcker och studiematerial med kritiska och problematiserande perspektiv på adoption, även skrivna av adopterade.
  • verka för att socialhandläggare som utför hem- och medgivandeutredningar genomgår fortbildning i adoptionsfrågor. I denna fortbildning ska studier i rasism, vithetsnormer och exotifiering ingå.
  • verka för att vård- och omsorgspersonal i allmänhet utbildas i adoptionsfrågor.
  • verka för att adoptionsfrågor blir obligatoriskt på vård- och omsorgsutbildningar.
  • 12. verka för att ingen diskriminering mot bakgrund av sexuell läggning och könsidentitet ska tillåtas i adoptionsförfaranden.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.