Särskilt stöd, service och hjälpmedel

Rätten till stöd och livskvalitet ska inte tolkas olika beroende på de statliga finansernas status.

Rätten till stöd och livskvalitet ska inte tolkas olika beroende på de statliga finansernas status.

F! arbetar för att:

  • Verka för att LSS-insatser knyts till riksnormer.
  • Verka för att det inte ska vara möjligt att dra ner på omfattningen av tidigare beviljade insatser om behovet är oförändrat.
  • Verka för en ändring av LSS-lagen så att det blir möjligt att få personlig assistans även efter att man fyllt 65 år.
  • Verka för en ändring av LSS-lagen så att det blir möjligt att få stöd och service oavsett (varaktig) funktionsnedsättning.
  • Verka för att myndighetsutövande personal inom funktionshinderområdet utbildas i genusfrågor och får i uppdrag att aktivt arbeta med lika fördelning av insatser mellan kvinnor och män.
  • Verka för ett införande av en samordningsansvarig och ett samverkanskrav mellan de myndigheter som en person får insatser ifrån.
  • Verka för införandet av en riksnorm i habiliteringsersättningen
  • Verka för en rättighetslag som ger rätt till behovsprövade, kostnadsfria hjälpmedel oavsett funktionsnedsättning och ålder.
  • Verka för att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en list över vilka hjälpmedel som ska klassificeras som hjälpmedel.
  • Verka för ökad utveckling och nyttiggörande av teknologi och hjälpmedel för att undanröja funktionshindrande miljöer. Utvecklingen ska vara baserad på kvinnors och mäns olika behov.

Rätten till livskvalitet är inte fexibel

Rätten till stöd och service enligt LSS-lagen ges idag efter behovsprövning till ”vissa personer med funktionsnedsättning” under 65 år. Den diagnostiska kategoriseringen av olika funktionsnedsättningar leder till att människor med ”fel” diagnos lättare faller mellan stolarna och blir utan stöd. Feministiskt initiativ anser att alla personer med varaktiga funktionsnedsättningar i behov av stöd och service i sin vardag efter behovsprövning bör få detta.

Samma stöd genom hela livet

 

Det stöd som samhället ger personer med funktionsnedsättning ska inte ses som flexibelt, där rätten till stöd och livskvalitet tolkas olika beroende på de statliga eller kommunala finansernas status. Det ska därmed inte vara möjligt att vid omprövning minska omfattningen av insatserna, om livssituationen är oförändrad. Det bör även vara möjligt att få insatser efter att man fyllt 65 år då det är stor skillnad på den hjälp som ges via äldreomsorgen respektive handikappomsorgen.

Fler män än kvinnor som beviljas insatser

Det måste även råda ett helhetsperspektiv på den sökandes livssituation. Idag är det fler män än kvinnor som beviljas insatser trots att andelen kvinnor är högre än andelen män i gruppen personer med funktionsnedsättningar. Det går även att se en skillnad om enskilda insatser jämförs, exempelvis får fler män än kvinnor insatserna bilstöd och särskilt boende. Regionala variationer i tillgänglighet, kvalitet och omfattning är också stora idag, vilket föranleder riksnormer.

Fördjupning

Ladda ner ”Särskilt stöd, service och hjälpmedel”

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.