Funktionshinder och funktionsnormer

Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och en otillgänglig omgivning.

Ett funktionshinder uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och en otillgänglig omgivning.

F! arbetar för att:

  • Inleda ett systematiskt arbete med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. En handlingsplan ska utformas med förslag på hur varje enskilt område kan förbättras. Arbetet ska följas upp årligen.
  • För ett tillägg i Diskrimineringslagen som klassar hinder i miljön som diskriminering. Det ska vara möjligt att utfärda sanktioner mot den verksamhet som inte följer lagen.
  • För stöd till innovationer, etablering och utveckling av företag vars produkter tillgodoser uppfyllelse av tillgänglighetsmålen, med särskilt beaktande av kvinnors behov.

Feministiskt initiativ har en vision om ett samhälle för alla

Människor ska kunna leva likvärdiga liv, få lika möjligheter och kunna delta i samhällslivets alla områden oberoende av funktionalitet. Byggnader, städer, offentlig miljö och kollektivtrafik ska vara tillgängliga så att alla kan delta på lika villkor. Information ska finnas tillgänglig för olika behov, exempelvis lättläst, punktskrift och hörselslinga. Fi:s funktionalitetspolitik är grundad på en syn på funktionshinder som något som uppstår i mötet mellan en person med funktionsnedsättning och en otillgänglig omgivning som till stor del präglas av fördomar och funktionsnormer.

Detta betyder att det är samhället som i sin utformning skapar funktionshinder hos personer och därmed också bär ansvaret – funktionshinder är inget individuellt problem.

Människor med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp

Däremot är det viktigt att inte gruppen personer med funktionsnedsättning homogeniseras då den består av stor mångfald. Men mångfalden består inte endast av den mångfald av funktionsnedsättningar som finns, utan precis som övriga befolkningen spelar kategorier såsom kön, könsidentitet, ålder, sexualitet, trosuppfattning, hudfärg, etnicitet och medborgarskap roll. För personer med funktionsnedsättning som är i behov av särskilda insatser från samhället kan även personal utgöra en maktfaktor som påverkar individens möjligheter till självbestämmande och inflytande.

Dags att ta FN-konventionen om funktionsnedsättning på allvar

Ett första steg på vägen mot att stoppa fortsatt diskriminering av personer med funktionsnedsättning, är att på allvar börja arbeta i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i Sverige 2009. Det är därför viktigt med en helhetssyn inom funktionalitetspolitiken, i syfte att tillgodose ekonomiska, sociala, kulturella, medborgerliga och demokratiska rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Detta ska ske utifrån ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv. Mänskliga rättigheter ska vara vägledande i detta arbete.

Fördjupning

Ladda ner ”Funktionalitetspolitik”

Det ska inte bara vara möjligt att bo i ett tillgängligt hem utan även vara möjligt att besöka andra hem.

Ett tillgängligt nätverk

Feministiskt initiativ anser att alla människor ska kunna röra sig i samhället på lika villkor. Det ska inte bara vara möjligt att bo i ett tillgängligt hem utan det ska även vara möjligt att besöka familj, vänner, studiekamrater och så vidare. Tillgänglighet handlar därför inte bara om den enskilde utan om dennes nätverk och framtida möjligheter att besöka andra utan hinder. Personer med funktionsnedsättning ska inte tvingas till isolering i sina hem. Det ska vidare finnas ett långsiktigt perspektiv på bygge av (tillgängliga) bostäder, vilket innebär att en person som förvärvar en funktionsnedsättning eller på grund av ålderdom får nedsatt rörlighet ska kunna bo kvar i sitt hem.

Skydda den nuvarande bygglagen

Den nuvarande bygglagen, med krav om tillgängliga bostäder, måste skyddas och ska inte ställas mot andra gruppers behov, exempelvis studenter som sägs kunna bo i mycket små lägenheter. Även personer med funktionsnedsättningar studerar. En misslyckad bostadspolitik som helhet får inte slå mot enskilda grupper, som dessutom redan är exkluderade på grund av otillgänglighet.

Fördjupning

Ladda ner ”Boende”

F! arbetar för att:

  • För att det inte ska vara möjligt att kringgå bygglagen för att kunna bygga otillgängliga bostäder.

Kollektivtrafiken är idag i stor omfattning otillgänglig för personer med funktionsnedsättningar.

Kollektivtrafiken måste bli tillgänglig

Kollektivtrafiken är idag i stor omfattning otillgänglig för personer med funktionsnedsättningar, vare sig det gäller bussar, spårvagnar eller tåg. Alternativet, färdtjänsten, fungerar bristfälligt och ger exempelvis inte möjlighet till spontanresor på samma sätt som för personer utan funktionsnedsättningar. Feministiskt initiativ anser att det är en rättighet för människor att kunna delta fritt i samhällslivet. Till dess att vi har en kollektivtrafik där alla människor kan delta på lika villkor måste det erbjudas ett alternativ som är likvärdig den ordinarie trafiken, den får inte vara dyrare eller sämre i fråga om omfattning eller utformning. Även trafikmiljön med vänthallar, hållplatser och gångvägar båt- och flygterminaler ska vara tillgängliga och användbara. Så kallad ”rullstolstaxi” ska finnas i det ordinarie taxiutbudet.

Fördjupning

Ladda ner ”Kommunikationer”

F! arbetar för att:

  • För en utredning av färdtjänsten med syfte att förbättra servicen och öka genuskompetensen hos behovsbedömare och chaufförer.
  • En så kallad ”rullstolstaxi” ska erbjudas inom det ordinarie taxiutbudet i alla landsting.
  • Parkeringstillstånd för rörelsehindrade ska efter omprövning inte kunna bli sämre vid oförändrat behov.

Vi motsätter oss den sorteringen av elever som idag sker utifrån funktionsnedsättning och diagnos.

Feministiskt initiativ anser att likvärdig utbildning är en rättighetsfråga

Det ska därför inte vara möjligt att neka elever med funktionsnedsättningar utbildningsplatser på någon utbildningsnivå. Elever med funktionsnedsättningar ska inte heller kunna nekas deltagande vid särskilda moment inom utbildningen utan likvärdig ersättning. Vidare motsätter sig Feministiskt initiativ den sorteringen av elever som idag sker utifrån funktionsnedsättning och diagnos i form av särskolor och riksgymnasier och dessa måste därför avskaffas. Alla elever ska erbjudas adekvat stöd inom den ordinarie skolformen i enlighet med Skollagen och vidareutbildning får inte försvåras genom alternativ betygssättning för dessa elever. Högre utbildning måste ta sitt ansvar för breddad rekrytering av personer med funktionsnedsättningar.

Fördjupning

Ladda ner ”Utbildning”

F! arbetar för att:

  • För att alternativa skolformer såsom särskola och riksgymnasium avskaffas.
  • För att elever och studenter med funktionsnedsättningar ska garanteras utbildningsplatser och praktikplatser.
  • För att studievägledare utbildas om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar, så att de bättre och utan fördomar kan stödja eleven i framtida yrkesval.
  • För ett införande av mångfaldsplaner, där en av faktorerna är funktionsnedsättning, varigenom utbildningsanordnare inom högre utbildning har en skyldighet att arbeta aktivt med tillgänglighetsgörande av studieplatsen och möjlighet till breddad rekrytering av studenter med funktionsnedsättningar.

Personer med funktionsnedsättningar diskrimineras vid rekryteringsförfarandet, eller får sämre villkor.

Det svåra inträdet på arbetsmarknaden

På dagens arbetsmarknad diskrimineras många människor, bland dem personer med funktionsnedsättningar. Det kan handla om fysiskt otillgängliga arbetsplatser, avsaknad av hjälpmedel, brist på kunskap hos arbetsgivare och medarbetare. Det största problemet är dock svårigheterna kring inträdet på arbetsmarknaden på lika villkor som andra. Personer med funktionsnedsättningar diskrimineras vid rekryteringsförfarandet, eller får sämre villkor som annan personal vid anställning.

Stressamhället

Ett annat problem är utformningen av dagens arbetsmarknad med mycket stress och stort fokus på högpresterande, som kan missgynna personer sjukdomar eller funktionsnedsättningar. Feministiskt initiativ vill se en större mångfald i arbetsmöjligheter utan att det för den sakens skull innebär sämre lönevillkor. Idag finns exempel på utnyttjande av exempelvis personer med intellektuella funktionsnedsättningar inom omsorgsarbeten, där de utför ”vanliga” arbetsuppgifter men endast får dagersättning istället för lön.

Fördjupning

Ladda ner ”Arbete”

F! arbetar för att:

  • För en förstärkt sanktionsmöjlighet för Arbetsmiljöverket vid granskning av arbetsmiljö ur ett funktionshinderperspektiv.
  • För ett obligatoriskt införande av mångfaldsplaner på alla arbetsplatser, varigenom arbetsgivare har en skyldighet att arbeta aktivt med tillgänglighetsgörande av arbetsplatsen och möjlighet till kvoterad rekrytering av personer med funktionsnedsättningar.
  • För att personer med funktionsnedsättningar som utför samma, eller mycket likartade, arbetsuppgifter, som andra medarbetare utan funktionsnedsättningar, får samma lön, möjlighet till facklig anställning, semester och andra förmåner.
  • För att det inom alla arbetsförmedlingar finns utbildad personal som har kunskap om livsvillkor för personer med funktionsnedsättningar, så att de bättre kan matcha arbeten.

Fördomar och okunskap bidrar till att boendepersonal kontrollerar människors sexualitet.

Människor med funktionsnedsättning blir kontrollerade

Personer med funktionsnedsättningar har genom historien blivit utsatta för en omfattande kontroll på det sexuella området, även i Sverige. Detta skedde till exempel genom tvångssteriliseringar, som framförallt drabbade kvinnor, och slentrianmässig abortering av foster med kromosomfel. Sterilisering är idag avskaffat men det finns fortfarande kontrollmekanismer, såsom att personal eller anhöriga ger en tjej eller kvinna med funktionsnedsättning p-piller utan dennes förståelse och vetskap eller att foster/barn till föräldrar med funktionsnedsättning aborteras eller adopteras bort utan föräldrarnas samtycke.

Diskvalificeras ofta som föräldrar

Det finns även exempel på särskilda boenden där personalen hindrar de boende från att fritt leva ut sin sexualitet och skapa relationer. Naturligtvis kan det finnas många svårigheter med sexualliv och föräldraskap i kombination med funktionsnedsättning och barnets bästa måste alltid sättas främst, men det finns forskning som visar att med adekvat utbildning, kompetens hos personal och stöd kan sexualliv såväl som föräldraskapet fungera.

Fördjupning

Ladda ner ”Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter”

F! arbetar för att:

  • För att skolans sex- och samlevnadsundervisning inkluderar alla elever.
  • För att personal på särskilda boenden utbildas i sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
  • För att ungdomsmottagningar får i uppdrag att arbeta aktivt (uppsökande och preventivt) för att förbättra tillgängligheten, både socialt och fysiskt, för ungdomar med funktionsnedsättningar.
  • För att det på varje ungdomsmottagning, förlossningsavdelning och mödravårdscentral finns personal som utbildats kring funktionshinder och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Rätten till stöd och livskvalitet ska inte tolkas olika beroende på de statliga finansernas status.

Rätten till livskvalitet är inte fexibel

Rätten till stöd och service enligt LSS-lagen ges idag efter behovsprövning till ”vissa personer med funktionsnedsättning” under 65 år. Den diagnostiska kategoriseringen av olika funktionsnedsättningar leder till att människor med ”fel” diagnos lättare faller mellan stolarna och blir utan stöd. Feministiskt initiativ anser att alla personer med varaktiga funktionsnedsättningar i behov av stöd och service i sin vardag efter behovsprövning bör få detta.

Samma stöd genom hela livet

 

Det stöd som samhället ger personer med funktionsnedsättning ska inte ses som flexibelt, där rätten till stöd och livskvalitet tolkas olika beroende på de statliga eller kommunala finansernas status. Det ska därmed inte vara möjligt att vid omprövning minska omfattningen av insatserna, om livssituationen är oförändrad. Det bör även vara möjligt att få insatser efter att man fyllt 65 år då det är stor skillnad på den hjälp som ges via äldreomsorgen respektive handikappomsorgen.

Fler män än kvinnor som beviljas insatser

Det måste även råda ett helhetsperspektiv på den sökandes livssituation. Idag är det fler män än kvinnor som beviljas insatser trots att andelen kvinnor är högre än andelen män i gruppen personer med funktionsnedsättningar. Det går även att se en skillnad om enskilda insatser jämförs, exempelvis får fler män än kvinnor insatserna bilstöd och särskilt boende. Regionala variationer i tillgänglighet, kvalitet och omfattning är också stora idag, vilket föranleder riksnormer.

Fördjupning

Ladda ner ”Särskilt stöd, service och hjälpmedel”

F! arbetar för att:

  • Verka för att LSS-insatser knyts till riksnormer.
  • Verka för att det inte ska vara möjligt att dra ner på omfattningen av tidigare beviljade insatser om behovet är oförändrat.
  • Verka för en ändring av LSS-lagen så att det blir möjligt att få personlig assistans även efter att man fyllt 65 år.
  • Verka för en ändring av LSS-lagen så att det blir möjligt att få stöd och service oavsett (varaktig) funktionsnedsättning.
  • Verka för att myndighetsutövande personal inom funktionshinderområdet utbildas i genusfrågor och får i uppdrag att aktivt arbeta med lika fördelning av insatser mellan kvinnor och män.
  • Verka för ett införande av en samordningsansvarig och ett samverkanskrav mellan de myndigheter som en person får insatser ifrån.
  • Verka för införandet av en riksnorm i habiliteringsersättningen
  • Verka för en rättighetslag som ger rätt till behovsprövade, kostnadsfria hjälpmedel oavsett funktionsnedsättning och ålder.
  • Verka för att Socialstyrelsen får i uppdrag att ta fram en list över vilka hjälpmedel som ska klassificeras som hjälpmedel.
  • Verka för ökad utveckling och nyttiggörande av teknologi och hjälpmedel för att undanröja funktionshindrande miljöer. Utvecklingen ska vara baserad på kvinnors och mäns olika behov.

För ökade möjligheter till delaktighet i samhällslivet utifrån rätten till integritet och självbestämmande.

Rätten till integritet och självbestämmande

Personlig assistans är en insats inom LSS som ska bidra till ökade möjligheter till delaktighet i samhällslivet utifrån rätten till integritet, självbestämmande och autonomi. Personliga assistenter väljs av varje enskild brukare och detta kan vara både anhöriga och utomstående personer. Insatsen ska utformas utifrån tanken om kontinuitet och helhetssyn på assistansanvändarens liv. Behovsbedömningen ska ske respektfullt och det ska inte vara tillåtet att ställa integritetskränkande frågor i stil med hur lång tid ett toalettbesök tar.

Personlig assistans även på sjukhuset

Idag är det inte möjligt att behålla sin assistans vid sjukhusvistelser, trots att sjukvård och personlig assistans är olika typer av stöd och den enskilde därför kan ha fortsatt behov av personlig assistans vid en vårdsituation. Det ska även vara möjligt att använda sin assistans i verksamheter som begränsas av sekretess, då exempelvis utförande av en arbetsuppgift ibland endast är möjlig genom assistans.

Fördjupning

Ladda ner ”Personlig assistans”

F! arbetar för att:

  • Verka för en lagändring i LSS-lagen som innebär att det ska vara möjligt att behålla sin assistans vid sjukhusvistelser i upp till sex månader.
  • Verka för rätten att använda sin personliga assistans i verksamheter som omfattas av intern sekretess.
  • Motverka lagförslag som tillåter myndigheter att göra oanmälda inspektioner i hemmet hos assistansberättigade om anhöriga arbetar som personliga assistenter.
  • Motverka integritetskränkande bedömningsgrunder för personlig assistans.

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.