En feministisk syn på säkerhet

Mäns våld mot kvinnor både i samhällen i konflikt och i fred är ett enormt säkerhetsproblem.

Mäns våld mot kvinnor både i samhällen i konflikt och i fred är ett enormt säkerhetsproblem.

F! arbetar för att:

  • Förändra det globala säkerhetspolitiska begreppet så att också det strukturella våld som riktas mot kvinnor i vardagen innefattas.
  • Demontera den traditionella säkerhetspolitiken och istället fokusera på begrepp som hållbar fred, kroppslig integritet, frihet att agera samt kvinnors, mäns och transpersoners rätt och frihet att vara autonoma individer i livets alla faser och rum.
  • Nationellt och internationellt verka för konfliktlösning på icke-militär grund.
  • Nolltolerans för alla former av sexuellt utnyttjande på FN-missionerna måste tillämpas.
  • Upprättandet av en internationell FN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning.
  • Verka för att Sverige inte blir medlem i NATO.
  • Kvinnor som utsatts för konfliktrelaterad våldtäkt ska kunna få status som flyktingar på samma sätt som människor vilka förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.
  • Totala avväpningsprocesser sker efter väpnade konflikter där lokala kvinnorättsorganisationer ska vara en del av processen.
  • Straffriheten för konfliktrelaterat genusbaserat och sexuellt våld ska upphöra och för att rättsäkerheten stärks.
  • Lyfta fram kopplingen mellan kvinnors rätt till den egna kroppen och deras möjlighet att agera som politiska aktörer.

Den traditionella säkerhetspolitiken är patriarkal

En feministisk analys av säkerhet utgår från mänsklig säkerhet där hot mot individer och inte stater är centralt. Det handlar om frihet från våld men även om möjligheten att tillfredsställa människors grundläggande behov genom exempelvis mat och sjukvård.

Traditionellt sett har säkerhetsbegreppet och säkerhetspolitiken styrts av snäva stats- och militärperspektiv. Säkerhetspolitiken har fokuserat på att skydda staten från externa potentiella hot, främst med militära medel. Den traditionella säkerhetspolitiken är patriarkal och bygger på att det är män som med militära medel ska försvara nationen, dess kvinnor och barn. Idag har både synen på säkerhet samt hoten förändrats. Krig förs ofta i form av interna väpnade konflikter mellan olika militära grupper, inte mellan två staters militära styrkor på ett slagfält. Lika centralt som hotet från väpnade konflikter är hoten från klimatförändringar, brist på mat och vatten samt social service. Dessa hotar direkt människors säkerhet men är även bidragande faktorer till väpnade konflikter. Vidare är mäns våld mot kvinnor både i samhällen i konflikt och i fred ett enormt säkerhetsproblem. Detta gäller även i Sverige. 

Vapenvila och fredsavtal betyder inte att hoten försvinner

Trots att säkerhetspolitiken har utvecklats och omdefinierats till att nu även innefatta mänsklig säkerhet, dominerar fortfarande den traditionella militära utgångspunkten. Ofta saknas ett genusperspektiv och kvinnors rättigheter inkluderas inte. Många människor lever under förhållanden präglade av våld, osäkerhet, fattigdom, sjukdom, miljöförstöring och naturkatastrofer. I dessa situationer drabbas kvinnor och män på olika sätt. Kvinnor deltar sällan i väpnade konflikter men är oproportionerligt utsatta av det våld som följer. Vapenvila och fredsavtal betyder inte att hoten försvinner. Istället fortsätter våldet, ofta i hemmen. 70 procent av världens fattiga är kvinnor vilket gör att de är särskilt utsatta för hot mot deras säkerhet. För att motverka de strukturella problemen måste kvinnors delaktighet och aktörskap synliggöras samt öka internationellt. Vi måste även synliggöra rasism, homo- och transfobi som säkerhetshot då det innebär förtryck och i sin extremaste form våldsutövning.

Ladda ner ”En feministisk syn på säkerhet”

Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och fred utan bidrar till en våldskultur.

Att förebygga konflikter samt att bygga säkerhet, hållbar fred och en väl fungerade demokrati efter krig och konflikt är en av de största utmaningarna för världen idag. Centralt är att motverka orsaker till väpnade konflikter som fattigdom, ojämn resursfördelning, förtryck, marginalisering och maktlöshet, ojämlikhet och militarism. Detta är även centralt för att motverka terrorism.

Den traditionella säkerhetspolitiken bygger på ett militärt patriarkalt perspektiv där dominans, våld och militära maktmedel är centralt. Fi vill bryta detta. Militarism och våld skapar inte en långsiktig, hållbar och verklig fred utan bidrar snarare till en våldskultur som är nära kopplad till synen på maskulinitet. Militär upprustning stjäl pengar från social upprustning, eftersom ökade militärbudgetar ger minskade välfärdssatsningar. Stridsflygplan står mot sjukvård och skola. Militär kapprustning står mot globala satsningar på miljömål och hållbar utveckling. Vapensäljarna finns ofta i den rika delen av världen, bland annat Sverige, och köparna i den fattiga. Det innebär att ekonomiska resurser från fattiga länder går till rika länder istället för till den egna befolkningens behov.

För att förhindra väpnade konflikter måste vi globalt arbeta långsiktigt och förebyggande. Vi måste uppmärksamma tidiga varningssignaler för väpnade konflikter för att avvärja dessa. Centralt för att minska risken för väpnade konflikter är demokrati, möjlighet till deltagande, att tillfredsställa de grundläggande behoven samt nedrustning.

Vapen möjliggör väpnade konflikter, väpnat våld mot kvinnor och inte minst systematiska våldtäkter. Feministiskt initiativ strävar därför efter total global nedrustning från små och lätta vapen (exempelvis pistoler och gevär) till kärnvapen. Viktigt är också att bryta patriarkala normer som bygger på dominans och våld. Fi:s antimilitaristiska hållning innebär även att vi motsätter oss ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato då det är en säkerhetsgemenskap som bygger på militära medel, inklusive kärnvapen.

Sverige måste agera i enlighet med den beslutade Politik för global utveckling (PGU) som innebär att ett politikområde inte ska motverka ett annat, den totala politiken ska alltså vara samstämmig. Detta är inte fallet idag. Sverige gör stora biståndssatsningar med utgångspunkt i mänskliga rättigheter, jämlikhet och hållbar utveckling samtidigt som vi säljer vapen till diktaturer och till länder med utbredd fattigdom. Detta motverkar direkt de satta målen och undergräver Sveriges trovärdighet som internationell fredsaktör. Vapenexporten måste upphöra och vapenindustrin måste ställa om till tillverkning av ickemilitära produkter, exempelvis miljöteknik, som kan bidra till en fredlig och hållbar utveckling. Sverige måste återigen bli en stark röst för fred och nedrustning och gå före genom att vi själva nedrustar.

Feministiskt initiativ anser att verklig fred är mer än enbart avsaknad av krig. Fred är en process som måste investeras i. Förutsättningar för ett jämlikt samhälle där alla kan delta på lika villkor och där jordens resurser fördelas på ett rättvist sätt måste skapas. Till den pågående klimatdebatten behöver också införas en argumentation om väpnade konflikters enorma belastning på miljön. Att investera i fred handlar också om vikten av att bygga en global ekonomi med fokus på samarbete snarare än konkurrens; på mänskliga rättigheter snarare än utnyttjande av mänskliga resurser; samt på ansvarsfullt användande av ekologiska resurser.

Det internationella samfundet har vid upprepade tillfällen deklarerat att jämställdhet mellan kvinnor och män är fundamentalt för världsfreden och för fortsatt hållbar utveckling. Problemet ligger alltså inte i att det internationella samfundet underlåtit att uppmärksamma den könsbaserade ojämlikheten i världen, utan i att konventioner och resolutioner inte implementerats. Sverige har en viktig roll i världen, ett ansvar att agera internationellt och stå upp för mänskliga rättigheter och säkerhet för alla. Som ett ekonomiskt välbeställt välfärdssamhälle har Sverige en skyldighet att gå före i kampen för fred, global rättvisa och hållbar utveckling.

1 Fi ska verka för att den internationella handeln utvecklas till en rättvis handel, vilket inte den nyliberala ”fria” handel nu står för. Multinationella företags ambitioner av marknadsdominans måste motverkas.

2 Fi ska verka för en utveckling av global mänsklig säkerhet, bort från föreställningar om militär säkerhet. Det förutsätter stopp för militär upprustning, ett aktivt nedrustningsarbete, stopp för vapenexport samt omställning av krigsmaterielproduktion till civil produktion.

3 Fi ska verka för att vidga det globala säkerhetspolitiska begreppet så att också det strukturella våld som riktas mot kvinnor i vardagen innefattas.

4 Fi ska verka för att det konfliktförebyggande arbetet och civil krishantering prioriteras, att det får tillräckliga resurser, att mekanismer för tidiga varningssignaler stärks och att civilbefolkningens deltagande och säkerhet sätts i första rummet.

5 Fi ska verka för att lokala, regionala och internationella kvinnorättsorganisationer, hbtq-organisationer och antirasistiska organisationer alltid är med och förebygger och löser konflikter samt deltar i fredsbyggande. Dessa ska konsulteras av internationella aktörer.

6 Fi ska verka för kvinnors meningsfulla deltagande i förhandlingar om avtal om vapenvila och fredsavtal samt verka för att upphörandet av sexuellt och genusbaserat våld ska ingå som en del av avtalen. Detta för att motverka att övergreppen fortsätter att begås efter vapenvila samt för att motverka straffrihet.

7 Fi ska verka för att totala avväpningsprocesser sker efter väpnade konflikter där lokala kvinnorättsorganisationer ska vara en del av processen.

8 Fi ska verka för att Sverige regelbundet tar fram handlingsplaner för och implementerar FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om Kvinnor, Fred och Säkerhet samt efterföljande resolutioner 1820, 1888, 1889 och 1960. I denna process ska det svenska civila samhället konsulteras.

9 Fi ska verka för att Sverige alltid arbetar för kvinnors deltagande före, under och efter en konflikt på alla nivåer i enlighet med resolution 1325.

10 Fi ska verka för att vikten av nedrustning och kvinnors säkerhet tydligt kopplas samman på nationell och internationell nivå.

11 Fi ska verka för att straffriheten för konfliktrelaterat genusbaserat och sexuellt våld ska upphöra och för att rättsäkerheten stärks.

12 Fi ska verka för att i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 1820 synliggöra sexuellt våld mot kvinnor i konflikter som en institutionaliserad form av vapen och krigsstrategi.

13 Fi ska verka för att lyfta fram kopplingen mellan kvinnors rätt till den egna kroppen och deras möjlighet att agera som politiska aktörer.

14 Fi ska verka för att kvinnor som utsatts för konfliktrelaterat sexuellt och genusbaserat våld ses som offer för konflikt och krig och därmed får samma status och insatser som andra typer av krigsoffer.

15 Fi ska verka för att kvinnor som utsatts för konfliktrelaterad våldtäkt ska kunna få status som flyktingar på samma sätt som människor vilka förföljs för sin tro, politiska åsikt eller sexuella läggning.

16 Fi ska verka för att Sverige i samband med internationella insatser ska erbjuda hjälp och stöd till våldtagna kvinnor.

17 Fi ska verka för att fler kvinnor ska finnas med i på alla nivåer i svensk internationell konflikthantering och förebyggande av konflikter.

18 Fi ska verka för att Sverige tar en aktiv roll i arbetet för ett förbud mot kärnvapen och för att Sverige är en aktiv röst för global nedrustning.22. Fi ska verka för total global nedrustning.

19 Fi ska verka för att Sverige inte blir medlem i NATO.

 

Ladda ner ”Konflikthantering och fredsbyggande”

Kamp med dem som påverkas negativt av den rådande könsmaktsordningen i världen.

Feministiskt initiativ strävar efter alla kvinnors frigörelse och en värld byggd på jämlikhet och social rättvisa. Vi ser därför internationell solidaritet och en antimilitaristisk hållning som grundstenar i vårt arbete. Den världsomspännande patriarkala maktordningen leder till en orättvis fördelning av jordens resurser och tvingar stora delar av jordens befolkning, särskilt kvinnor och barn, till ett liv i extrem fattigdom.

Feministiskt initiativ vill därför aktivt kämpa för och med dem som påverkas negativt av den rådande könsmaktsordningen runt om i världen. Utrikes- och säkerhetspolitiken kan inte enbart bevaka svenska intressen, utan måste utgå från en feministisk vision om världsomspännande rättvisa där dialog och transnationellt alliansbyggande mellan feminister utgör grundläggande byggstenar. Då kvinnors intressen och behov varken är givna eller enhetliga, utan alltid beroende av specifika sammanhang, menar vi att lokala organisationer ska vara de som avgör dagordningen och formulerar problemen. Vi ska inte påtvinga någon ett visst arbetssätt eller sträva efter att sprida en nordeuropeisk feministisk analys.

Feministiskt initiativ ska verka för att ändra könssammansättningen i direktvalda och indirekt valda internationella församlingar samt på diplomatiska poster i europeiska och internationella organ. Att ha en jämlik representation av könen på alla nivåer inom beslutsfattandet är en förutsättning för ett demokratiskt arbete för mänskliga rättigheter. Vi måste skapa ett internationellt klimat där stabilitets-, säkerhets- och ekonomiska frågor, som utmanar den rådande maktfördelningen, kan lyftas fram och tas på allvar.

20 Fi ska verka för att alla av Sverige tillsatta förtroendeposter i internationella organisationer är kvoterade med avseende på kön.

21 Fi ska verka för att alla som ska representera Sverige i internationella sammanhang ska genomgå obligatorisk utbildning i genusperspektiv, hbtq-frågor, antirasism och funktionalitet samt ha kunskap och insikt om patriarkala strukturer.

22 Fi ska aktivt arbeta för att knyta kontakter och utveckla samarbeten med kvinnoorganisationer och nätverk på olika nivåer.

23 Fi ska verka för att alla världens kvinnor ska åtnjuta grundläggande mänskliga, politiska och sociala rättigheter. Fi vill därför att Sverige ska verka för att internationella överenskommelser, deklarationer och konventioner som stärker kvinnors rättigheter och säkerhet efterlevs (som till exempel CEDAW, Säkerhetsrådets resolution 1325, Beijing-handlingsplanen och Kairoprotokollet) Dessa internationella överenskommelser är inte bara viktiga i frågor som exempelvis rör säkert barnafödande eller rätten till sin sexualitet och att välja sexuell partner, utan är även mycket viktiga i kampen mot hiv.

 

Ladda ner ”Internationellt alliansbyggande och aktörskap”

Vår antimilitaristiska hållning kräver bättre konfliktförebyggande insatser från FN.

Vår antimilitaristiska hållning leder oss till en önskan att minska omfattningen av militärt våld och det lidande det medför. Det internationella samfundet måste satsa mer resurser och politisk vilja på konfliktförebyggande arbete och se varningssignaler som finns långt innan en väpnad konflikt bryter ut. Den grymma realitet som utspelar sig idag med blodiga inbördeskrig och våldtäkter av kvinnor som krigsstrategi ger oss emellertid inte utrymme att agera i enlighet med dessa åsikter i alla situationer. Varje väpnad konflikt som bryter ut är ett misslyckande. När de väl har uppstått anser vi dock att det i vissa situationer kan krävas att FN intervenerar för att skydda civilbefolkningen och för att förhindra en upptrappad konflikt. Vi menar att förutsättningen för en militär FN-intervention är att den endast har som uppgift att minska våldet och minimera det mänskliga lidandet i en specifik situation. Militärt våld kan i vissa specifika situationer tvinga fram ett eldupphör men leder i sig inte till fred. Fred byggs inte med militära medel utan handlar istället om frånvaro av våld och förtryck på alla nivåer, demokratiska principer, tillfredsställande av de grundläggande mänskliga behoven och möjligheter till ett aktivt medborgarskap.

24 Fi ska både nationellt och internationellt verka för konfliktlösning på icke-militär grund.

25 Fi ska verka för att Sverige i FN arbetar för ett att mer resurser satsas på ökad kunskap om varningssignaler för väpnade konflikter.

26 Fi ska verka för att civila och humanitära insatser blir en lika stor och viktig del av FN-interventioner som militära styrkor.

27 Fi ska verka för att alla FN-styrkor måste ha samma minimiutbildning och att denna måste innefatta ett tydligt genus-, funktionalitets-, hbtq- och antirasistiskt perspektiv. Nolltolerans för alla former av sexuellt utnyttjande på missionerna måste tillämpas.

28 Fi ska verka för en reformering av FN:s organisation, utskott och maktfördelningen i Säkerhetsrådet, då detta är absolut nödvändigt för organisationens fortsatta legitimitet och för en rimlig representation av världens befolkning. För att komma ifrån situationer då FN blockeras vill Fi avskaffa vetorätten och verka för mer direktdemokrati inom FN.

29 Fi ska verka för större lyhördhet för internationella NGO:er (non-governmental organizations) i FN. Det civila samhällets röster och kunskaper måste tillvaratas när frågor som berör dem diskuteras. Att hbtq-organisationer idag nekas konsultativ status i FN utan att prövas på samma villkor som alla andra NGO:er är diskriminerande och inte acceptabelt.

30 Fi ska verka för att Sverige, i förhandlingar med FN och dess underorganisationer, i ökad takt driver på reformer i länder där mänskliga rättigheter inte respekteras. Detta arbete ska utgå från respekt för kvinnors, hbtq-personers, personer med funktionsnedsättning samt etniska och kulturella minoriteters rättigheter.

31 Fi ska aktivt arbeta för upprättandet av en internationell FN-konvention mot diskriminering på grund av sexuell läggning.

32 Fi ska verka för att såväl jämställdhetsintegrering, jämställdhetsbudgetering och jämställdhetsrevision införs och genomförs som ledande och integrerade principer i allt internationellt arbete.

 

Ladda ner ”FNs roll i världspolitiken”

Håller du med?

Berätta för dina vänner eller läs mer om hur du kan engagera dig.